(Foto: Ladislav Bielik)
Deras far fotograferade denna historiska, dramatiska bild under Pragvåren 1968. Det tog 22 år och strider i domstolar för familjen Bielik i Slovakien att få tillbaka upphovsrätten.
Pragvåren 1968. Tjeckerna och slovakerna krävde precis som i dag människorna i Mellanöstern – demokrati. Men deras frihetslängtan slogs brutalt ner av de sovjetiska stridsvagnarna. Den 21 augusti 1968 tog Ladislav Bielik, som var pressfotograf och reporter hos den slovakiska tidningen Smena i Bratislava denna dramatiska bild: en man som rev upp sin skjorta och med sitt bara bröst ställde sig i vägen för en sovjetisk stridsvagn.
Bilden smugglades till väst och publicerades i många tidningar, visades på utställningar och vann priser. Och hamnade i publikationer som ”100 bilder som förändrade världen”.
Fotografen Ladislav Bielik dog 1984. Efter kommunismens fall 1989 började sonen Peter Bielik leta bland faderns kvarlämnade saker och hittade en väska med gamla negativa, bland dem originalnegativet till den berömda stridsvagnsbilden.
Nyligen under Cepic-konferensen i Istanbul, i samband med ett seminarium om så kallade föräldralösa bilder berättade Peter Bielik om sin och familjens 22 år långa kamp om att få upprättelse för faderns upphovsrätt till bilden. Först för några år sedan i en tysk domstol i Frankfurt am Main och så nyligen i en domstol i Slovakien avgjordes striden. Familjen Bielik tillerkändes upphovsrätten till bilden.
I Tyskland hade nyhetsbyrån DPA (Deutsche Presse Agentur) under alla år sålt bilden som sin egen och hävdade att de hade licens till bilden. Domstolen förbjöd DPA vid vite av 250 000 euro (vid varje tillfälle) att reproducera, sälja eller visa bilden.
Nu har alltså upphovsrätten gott till fotografens familj. Och så förblir det till 70 år efter pappa Ladislavs död 1984.
Ladislav Bielik tog för övrigt cirka 300 bilder under de dramatiska dagarna 1968. Många av bilderna har visats vid utställningar runt om i världen.
Som bekant pågår inom EU ett projekt med att upprätta ett dataregister med så kallade föräldralösa bilder, alltså bilder och konstföremål (orphan works) som av olika skäl anses sakna upphovsrättsinnehavare. Även Cepic deltar i försöksverksamheten.
– Men den märkliga historien med den historiska Stridsvagnsbilden visar att frågan med föräldralösa bilder är mer komplicerad än man tror, säger jur kand Staffan Teste som deltog i seminariet. Det kan ta lång tid innan det kan klarläggas vem som har den verkliga upphovsrätten. Med ett ”EU-register för föräldralösa bilder” hade Stridsvagnsbilden från 1968 lätt riskerat att hamna bland dem som varit varit mans egendom.
FOTNOT: Stridsvagnsbilden publiceras här med tillstånd av Peter Bielik. Mannen med det bara bröstet framför kanonmynningen heter Emil Gallo och dog 1970.
