Om jag tecknar av en bild från internet, t ex. på en naken dam, och använder den som del i en större teckning, hur fungerar det då? Jag använder aldrig en bild/pose rakt av, utan ändrar kanske armarnas placering, vilket även bidrar till att resten av överkroppen ändras något så slutresultatet blir ju inte identiskt likt. Även ansiktena på kropparna blir i slutändan helt annorlunda.?? Jag antar att frågan i slutändan blir om fotografen har upphovsrätt på en pose som en människa kan ha bara för att fotografen knäppt kort på någon i den exakta ställningen??? Jag har pratat med en del konstnärer, bl a lärare på en skola, som säger att man i princip kan "sno" fritt. Många tar t ex en bild från Google, projicerar den på målarduk, och fyller i och säger att det är helt ok. Men är det verkligen det?!

Svar: Är det en exakt kopia är det ett klart intrång. Svårigheten blir när man konstnärligt skapar ett nytt verk som inte helt är baserad på det gamla. BLF anger i sin prislista ett pris för användandet av förlaga.? Rättsligt finns nog hela skalan. Fall där domstolen bedömer att det är en kopiering och motsatta fall där domstolen anser att det är ett nytt verk. Det finns inte några vägledande domar inom området. Idén är ju fri och att måla av en kvinna i en viss pose som finns på ett fotografi behöver inte innebära något intrång.? Exemplet du anger där någon blåser upp en bild på en målarduk och sedan slaviskt enbart fyller i färgen skulle nog bedömas som intrång. Annars är det nog en fråga om bedömning från fall till fall.

Hur mycket extra kan man ta när inte fotografens namn är utsatt?

Svar: 100 procent av bildpriset (se BLF:s leveransvillkor). Bildpriset för visst ändamål hittar du i BLF:s Rätt & Pris.

Vi har en hemsida till vår ideella förening. Medlemmar skickar ibland in texter (tex referat, artiklar från aktiviteter) och foton som vi lägger ut. Men det är inte alltid som namn på fotograf/textförfattare skrivs ut. Jag vet att man enligt upphovsrätten ska göra det, men tittar man runt på hemsidor, även för kommersiella företag, så anges väldigt sällan fotograf/textförfattare. Ska jag vara ärlig så är det nästan aldrig som det står fotograf under foton alt. vem som skrivit om t.ex. en genomförd aktivitet. Vad gäller egentligen för det? Till vår sida skickar upphovsmannen själv in sitt material och det måste ju ses som ett godkännande att publicera. Men, SKA man alltid ange upphovsman eller BÖR man göra det?

Svar: God sed i upphovsrättslagens mening innebär att upphovsmannens namn skall anges. Ibland kan det röra sig om avtal mellan upphovsman och bildköpare om att namnet inte behöver sättas ut. Men den ideella rätten kan endast efterges i ringa omfattning så fotografen kan ångra sig och i efterhand begära ersättning om användandet blev omfattande. Säkrast är att sätt ut namn. Att avsändaren är en ideell förening ändrar inget i detta avseende.

Företaget jag jobbar på anlitar fotografer som fotograferar byggnader som är ritade av arkitekter hos oss. Vi har full rätt att använda bilderna som vi vill hur länge vi vill. Måste upphovsman anges när vi publicerar bilden på vår hemsida och i tryckt material? Om så är fallet - vad får man för "straff" om man inte anger upphovsman?

Svar: Upphovsman skall alltid anges. I det här fallet är det såväl fotografen som tagit bilden som arkitekten som ritat huset.?Att inte ange upphovsman kan anses vara ett intrång i upphovsmannens ideella rätt och leda till krav på skadestånd. Du kan läsa mer om detta i BLF:s leveransvillkor

Hur fungerar det rent generellt med sk. "press-bilder". Jag ska starta en inredningsblogg och vill lägga upp inredningsbilder och produktbilder från flera olika onlinebutiker samt deras leverantörer. Jag har tänkt kontakta den specifika affären eller leverantören vars sida jag hittar bilden på, och fråga ifall jag får lägga upp bilden på min blogg. Räcker detta? Måste jag även kontakta fotografen, eller kan jag lita på att affären/leverantören vet ifall de får ge mig tillstånd till att lägga upp den på bloggen.

Ps. Vad innebär termen "låna" en bild, som många skriver på sina bloggar att de gjort. Tex. lånat bilden från ikea.se.

Svar: Låna en bild utan tillstånd är otillåtet. Det finns ingen lånemöjlighet för foton utom i kritiska sammanhang etc.? Däremot går det att citera en text eller en film och återge ett kortare parti av texten eller filmen i samband med att man skriver om ämnet. Så det här lånandet utan tillstånd fungerar inte.

När det gäller produktbilderna bör du fråga leverantörerna att de har den ekonomiska rätten till bilderna och att de kan ge dig rätt att använda dem. Bäst att få detta skriftligt via email etc. Har de ingen sådan rätt måste du fråga fotografen. Du måste dock namnge fotografen som tagit bilden. Ett utelämnande av fotografens namn är också ett intrång.

Vissa företag har friköpta produktbilder där de har avtalat med fotografen att få lägga ut dem för nedladdning. Ofta finsn det villkor för hur de får användas, till exempel i artiklar om en specifik produkt. Läs noga vilka villkor som gäller.

Hur ska man gå till väga om man vill ta en bild från Internet? Vad måste man göra om man lägger ut en egen skapad bild på Internet och vill ha den ifred? Vad säger alla lagar angående publicerade bilder på nätet?

Svar: Upphovsrättslagen gäller fullt ut på Internet. Det innebär att man inte får ta en annans bild och använda den för egen publicering, då bryter man mot lagen. BLF vann 1999 det första målet om bildstöld på Internet Bildstöld på Internet. Lägger man ut en egen bild på Internet bör man skriva copyright och sitt namn under bilden. Lägg gärna till: får ej användas utan tillstånd. I Sverige behöver man egentligen ej använda beteckningen copyright och bilden är skyddad även om Du inte anger Ditt namn, men det är bättre med mer information till surfaren än ingen alls. Det finns också skyddssystem som vattenmärkning eller gömda koder, men lagen gäller oavsett vad Du gör.

Jag undrar vad en vuxen kan få för straff om den stjäl någon annans bilder på internet?

Svar: Böter eller i värsta fall fängelse upp till 2 år.

Förra året använde jag mig av en internet-sajt för att göra en fotoalmanacka. Laddade då bland annat upp en liten bild på en sol, som jag själv ritat i Photoshop.

När jag återvände i år upptäckte jag att min sol finns i företagets bildarkiv och fritt fram för alla användare att använda i sina almanackor. I deras köpvillkor står: "XXX kommer inte att använda användares bilder eller texter utan användarens tillåtelse." De har inte frågat mig om lov och har med andra ord tagit min bild utan tillåtelse (jag har kvar originalet på min dator och kan bevisa att det är min bild). Den kan alltså ha legat på deras sida i upp till ett år.

Vad kan man göra åt saken och vad kan man kräva? Vill gärna veta en ungefärlig summa som det rör sig om, för jag lyckas inte hitta någon prislista någonstans och vet inte alls vad en bild kostar. Tacksam för svar!

Svar: Visst kan du kräva ersättning. BLF har en rådgivande prislista som du kan köpa från BLF:s kansli.

Jag fotade några porträtt till en bok för lite mer än ett år sedan. Jag tog inget betalt för det var mitt första fotojobb och tyckte att meriten var betalt nog. Inga avtal skrevs eller så, jag bara fotade och lät dom publicera fotona i boken som kom ett år senare. Men nu har bilderna publicerats i en gratistidning i samband med en artikel om boken, utan mitt tillstånd. Har jag rätt att fakturera tidningen som publicerat bilderna?

Svar: Ja om du inte träffat avtal om annat.

Min syster har blivit intervjuad i en tidning och till artikeln har de publicerat en bild som jag tagit!!

Antagligen har de bett min syster skicka in en bild (Hon är ganska ung och har antagligen inte tänkt på att det var jag som tagit bilden). På nätupplagan står inget namn. Min syster trodde att namnet stod i pappersupplagan. Kan jag begära betalt av tidningen och vad kan jag göra åt att inte namnet står och de inte frågat om lov?

Svar: Du kan fakturera då du som upphovsman ej tillfrågats om publiceringen av bilden. För utelämnat namn på upphovsman utgår extra ersättning. Är det dock så att din syster avtalat att bilden får publiceras fritt utan ersättning så kan tidningen i så fall ställa motsvarande krav gentemot din syster. Beträffande namnfrågan så vet tidningen om att bilder inte kan publiceras utan uppgivande av fotografens namn och att denna rätt inte kan överlåtas ens till din syster, så den delen av ersättningen får tidningen stå för självt oavsett vad din syster lovat.

Jag har tagit en bild på ett badkar med lejontassar som jag också anpassat till det lilla badkaret. Nu har en som säljer renoverade badkar stulit och använder bilden i försäljningssyfte. Jag har kontaktat webbsidan utan resultat även webhotellet. Kan jag kräva skadestånd? Det här är min affärsrörelse att sälja badkar och jag använder min bild på min webbsida.

Svar: Ingen får använda din bild utan tillstånd. Den som skall faktureras är annonsören.

Vad ska jag göra om jag ser min digitala bild i en reklamannons? Jag har inte haft någon kontakt med företaget utan ser min bild tillsammans med företaget logga. Vad gör jag?

Svar: Du fakturerar företaget för otillåtet användande i reklamsammanhang. priser hittar du i BLF:s cirkaprislista för såväl publicering samt intrångsersättning i leveransvillkoren. BLF:s leveransvillkor finns även på BLF:s hemsida.

Frilansar som fotograf med jämna mellanrum. Fotograferade ett rockband för några månader sedan. Redan ifrån början var jag beredd på att jag inte skulle få något betalt för film och framkallning, utan stod för de kostnaderna själv. Managern ringde och undrade hur bilderna blev så jag skickade över dem via mail. Efter att inte ha hört ett enda ljud, ringde jag häromdagen upp sångaren i bandet och undrade om de ens sett bilderna. Då berättade han att de ligger på deras hemsida. Dels ligger de publicerade utan mitt namn samt att de är tagna i Göteborg (vilket inte stämmer för de är tagna i Malmö).

Är man inte tvungen att be om lov att få använda bilderna? Jag har aldrig sagt till dem att det var fritt fram att använda sig av bilderna. Jag vet inte hur länge bilderna legat uppe, därför är det svårt att veta vad man skall skicka en faktura på.

Svar: Den som publicerar är tvungen att kontakta upphovsmannen innan publicering sker annars gör man sig skyldig till intrång i upphovsmannens rättigheter. Upphovsmannens namn skall anges. Enligt BLF:s cirkaprislista är det skedde att anses som otillåten exemplarframställning/bildstöld som debiteras extra enligt BLF:s leveransvillkor. I BLF:s cirkaprislista anges priser, en finns att köpa från BLF:s kansli. Avser du att ta betalt för den otillåtna publiceringen, så låt skriva ut bilderna från Internet och skaffa dig ett vittne (ej anhörig) som kan konstatera att bilden ligger ute på Internet samt att det är din bild. I utskriften skall det synas på vilken sida den ligger - serveradressen.

Har för över ett år sedan sänt en bild till en dagstidning för att den skulle införas under vinjetten "Vårtecken". Fick aldrig något svar från dem och den publicerades inte. För ett par dagar sedan publicerades den dock som illustration till en artikel på baksidan av tidningen, med byline "Arkivbild". Uppenbarligen hade man arkiverat den för att senare kunna använda den gratis. Får man göra så?

Svar: Nej, skicka faktura i enlighet med BLF:s cirkaprislista, som finns att köpa från kansliet.

Om en annonsör använder en bild han saknar rätt till i en annons som publiceras i en tidning, kan då tidningen göras ansvarig eller än det annonsören? Spelar det roll om annonsören är en förening eller ett företag?

Svar: Det är annonsören som gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång. Det spelar ingen roll om annonsören är en ideell organisation. Det går inte att otillåtet använda en bild oavsett.

Jag undrar om det är lagligt att spara en bild från internet på min dator och använda den som bakgrundsbild. Frågan gäller förstås lagligt upplagda bilder, t ex bilder från en fotografs hemsida eller från exempelvis DeviantArt

Svar: Är det en lagligt utgiven bild så gäller regeln om privat bruk. En bild kan användas i hemmet och spridas endast för den egna familjen. Det låter som du i ditt fall uppfyller dessa villkor och då är det tillåtet.

Vilka organisationer håller reda på att upphovsrättslagen följs inom Sverige?? och vilken myndighet övervakar att PUL följs?

Svar: När det gäller fotografier är det Bildleverantörernas Förening (BLF), Svenska Journalistförbundet (SJF) och Svenska Fotografers förbund (SFF). Datainspektionen övervakar att PUL följs.

Jag skulle vilja skanna in några olika tidningsurklipp och lägga på min blogg. Finns det något sätt att göra det utan att bryta mot lagen om upphovsrätt? T ex att se till att varken bilden eller texten är med i sin helhet? Det handlar om en engångsföreteelse och urklippen skulle användas för att illustrera medierapportering.

Svar: När det gäller text är det tillåtet att citera ett litet stycke t.ex. pressgrannar. Sådan citaträtt finns inte för bilder. Syns bilden är det en otillåten exemplarframställning. Avser du att skanna in en större del av en sida blir det otillåtet.

En fråga om att publicera bilder på internet.. Vad gäller om man tar en bild av en person som står framför ett konstverk? Konstverket är inte i fokus. Behöver statyns/konstverkets upphovsman tillfrågas innan publicering?

Svar: Här beror allt på hur mycket av statyn som syns. Är det en mindre del av mindre betydelse finns ett undantag i lagen där det är möjligt att återge staty som bild i bild.? Är statyn mer dominerande får den inte återges alls på Internet utan upphovsmannens tillstånd (lagändring 1 juli 2005).

I alla sammanhang skall upphovsmannens namn anges dvs. skulptören eller skaparen av konstverket. Det är en förutsättning för utnyttjande av undantag eller publicering överhuvudtaget.

Nu har jag läst om vad som gäller bilder under upphovsrätten, men till frågan om jag hittar en intressant artikel och vill lägga upp den på min blogg och anger källan till artikeln men om jag nu vill använda mig av bilden som finns i samband med artikeln kan jag det och ska jag då ange fotografens namn eller måste jag ha fotografens tillstånd?

Svar: Du måste alltid ha fotografens tillstånd. Det finns ingen citaträtt för bilder till skillnad mot kortare återgivande av text.

Såg ett svar här om att det krävs tillstånd för att använda filmbilder även vid recensioner. Men det står ju samtidigt i upphovsrättslagen att "Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet." ?Hur går det ihop?

Svar: Fotografier går ej att citera, men däremot litterära verk.?I förarbetena till lagen framgår att konstverk inte kan citeras och i paragrafen som handlar om enklare foton ej verk framgår att de inte omfattas av citatregeln. Lite grand tycker jag det också ligger i ordet. Citat innebär en mindre del. Tar du en mindre del av ett fotografi förfalskar du verket. Tar du hela är det inget citat utan en otillåten exemplarframställning. Däremot kan du citera ur ett filmverk om du återger en begränsad scen.

Ni skriver som svar på en tidigare fråga: "Vad man däremot inte får göra med byggnader vars arkitekt ännu inte varit död i 70 år är att publicera dessa på Internet oavsett om det är kommersiell användning eller ej."??Letade efter fotografier av Globen och det fanns att köpa på Sveriges största sajt för kommersiella fotografier. Är detta olagligt? Av ert tidigare svar förstår jag att man inte kan fotografera t.ex. Globen och lägga ut fotot för försäljning på webben. Har jag missförstått något?

Svar: Det är en ny lagstiftning från den 1 juli 2005, som i praktiken innebär att det är fritt fram att fotografera och publicera bilder av byggnader utan att ersätta arkitekten. Men med den nya texten gäller inte detta Internet. Om den tolkningen står sig i en domstol eller ej är det ingen som vet. Det är i så fall arkitekterna som kan begära ersättning för en såpdan nätpublicering. Den nya lagtexten har inte uppmärksammats av fotografer eller de som producerar hemsidor på Internet ännu.

Vad gäller om jag fotograferar en bild eller tavla? Detta gör ju t.ex. auktionsverk allt som oftast för kommersiellt bruk vid försäljning av konst.

Svar: Det är helt tillåtet att fotografera en bild eller tavla. Vid publiceringen måste den som publicerar även betala för det avbildade konstverket. När fotografen fotograferar en bild av ett konstverk erhåller fotografen en 50-årig skyddstid för sitt fotografi. Svårigheten kan vara att avgöra vilken fotograf som fotograferat bilden av t.ex. Mona-Lisa.

Är det, och i sådana fall i vilken utsträckning är det, tillåtet att visa skärmdumpar, så kallade screenshots, tagna ur spel på internet? Jag håller på med en egen hemsida där jag skriver om spel jag spelat genom tiderna, där jag skulle vilja visa skärmdumpar från dem. (Men jag kan ju bara göra det om det är lagligt.)

Dessutom undrar jag om det i sådana fall är tillåtet att modifiera sådana skärmdumpar, exempelvis "trolla bort" namn på personer som är med på bilderna i Photoshop. (Nu menar jag exempelvis i de fall där jag pratar om online spel jag spelat, där namn på andra personer, antingen karaktärs namn eller riktiga namn, kan förekomma.) Egentligen är nog inte de här frågorna så märkvärdiga, 99 % skulle troligtvis bara lägga upp sådana skärmdumpar...

Men jag vill vara säker på att jag faktiskt får göra det innan jag gör det. Jag har sökt på fler ställen för att försöka få klarhet i detta men ingenstans har jag tyckt att det verkar omnämnas vad man har lov att göra med skärmdumpar från spel.

Svar: Skärmdumpar från spel är ju kopior av de teckningar som är gjorda för spelen. De är upphovsrättsligt skyddade och kan inte läggas ut utan tillstånd. Bäst är att lyssna med den som ger ut spelet och få ett skriftligt OK.

Jag arbetar på en reklambyrå. Jag vill använda en viss bild till en kampanj för marknadsföring av en väldoftande tvål. Bilden har konstnären Kaj Mellvinson tagit. Vad krävs av mig för att jag ska få lov att använda hans bild i det här sammanhanget

Svar: Du måste ha tillstånd av upphovsmannen i det här fallet Mellvinson.?Består bilden dessutom av ett porträtt på en person så måste tillstånd skaffas även av den personen för användning i reklam.

En medlem i vår dansförening lovade att fotografera vår resa. Varvid medlemmen blev prioriterad till att få följa med på resan av det skälet. Varje medlem som följde med fick halva resan betald av föreningen. ?Nu visar det sig att medlemmen "jobbade" för en tidning och vill visa framfötterna genom ett reportage, något som föreningen inte har något emot Men föreningen äger väl bilderna? Och kan därmed publicera dessa på nätet?

Svar: Det är viktigt att avtal tecknas i alla sammanhang. Fotografen, upphovsmannen äger alltid upphovsrätten. Därmed kan fotografen om inte avtal träffats om annat använda bilden hur han vill utom på Internet och i reklamsammanhang då tillstånd fordras av personerna på bilden. ?Föreningen bör äga rätten att använda bilderna för sin räkning om avtal träffats om detta. När det gäller publicering gäller dock att tillstånd fordras av personerna på bilden.

Anta att en bild ligger på en sajt där folk lägger in bilder anonymt, under ett alias. Inte för att det gör någon skillnad i Sverige, men det står inget om förbud mot att använda bilderna, eller copyright. Du försöker nå upphovsmannen genom sajtens administratör, men det strider mot deras regler att bryta anonymiteten, och du anropar personen och ber denne maila dig, med inget resultat. Är det då ok att använda bilden och skriva "Upphovsman okänd", eller bör man kanske ange personens alias och sajtens URL för att åtminstone ge en "virtuell" credit? Eller kan man inte alls använda den?

Svar: I alla sammanhang är man i Sverige skyldig att kontrollera med upphovsmannen om bilden får användas fritt eller inte. Kan man inte hitta upphovsmannen är det vanligtvis bättre att använda en annan bild. Måste man använda just den efterforskade bilden bör man notera vilka efterforskningar som gjorts, spara detta och ange vid publiceringen att någon upphovsman inte kunnat hittas (okänd) och be upphovsmannen ta kontakt med den som svarat för boken, tidningen osv. När upphovsmannen hör av sig bör man kunna klara sig från bildstöld, men man får givetvis ersätta publicering om upphovsmannen kan visa att han eller hon är just upphovsman eller har övertagit rättigheterna.

Kan man ange copyright www.fotografen.se.? En webadress är ju ingen fysisk eller juridisk person?

Svar: Nej, upphovsrätten uppstår alltid hos den enskilde personen. Däremot kan upphovsrätten överlåtas till någon annan t.ex. ett företag. Om fotografen.se är ett företag skulle det kunna gå, men det är inte säkert att det går att inregistrera fotografen.se som företag.? Den ideella rätten kvarstannar alltid hos fotografen som bör anges med namn.

Jag jobbar en del med grafisk design och har sedan skolan använt mig av fotografier för att tex kalkera konturer på personer i Illustrator. Anses detta vara att avbilda fotot? Det handlar ju bara om att använda formen av motivet på fotografiet.

Svar: Allt användande av bilden i ursprungligt skick är ett intrång i någons upphovsrätt även om det är svårt att bevisa. Är det svårt att vända dig till upphovsmannen för att diskutera hur du får använda hans/hennes verk?? Jämför med musik. Jag "lånade" bara några toner.? De första och de sista. Fotografi har samma skydd som musik.

En god vän till mig är ordförande i en fiskeklubb. En av medlemmarnas goda vänner (som jobbar på en reklambyrå) gjorde en logotyp åt klubben. Mest på skoj, men ändå...

Ordföranden fick logotypen och kastade om ett par färger i logon, mest för att testen skulle synas lite bättre.?När de nu skulle trycka upp loggan på lite jackor m.m. så tog de med den "nya" loggan till reklambyrån som gjort den ursprungliga loggan. När de fick syn på loggan sa de:
— Den loggan får ni inte göra om. Vi äger rättigheterna till den.

Vem äger egentligen rättigheterna till loggan?

Svar: Den som skapat den om inget annat avtalats.

Vad är det som gäller för insända s.k. LÄSARBILDER via MMS.? Engångsanvändning..Webbpublicering vidare m.m. Och vad kan man ta betalt?

Svar: Den som tagit bilden är upphovsrätten om inget annat avtalats. Priser framgår av BLF:s prislisexempel som finns att köpa i BLF (Rätt & Pris, samt om det är dagspress TU-avtalet).

Har tidningen däremot föreskrivit att de t.ex. en sida om vädret vill ha läsarbilder men att de inte kommer att få betalt, då bör man inte skicka in sin bild eftersom man ingår avtal om att ingen ersättning skall utgår. Var noga med att läsa villkoren innan du laddar upp bilder på webbforum, fototävlingar och liknande.

Om jag gör en hemsida till ett företag som arbetar på ett projekt, om jag då kopierar en bild från projektets hemsida till företagets och ska använda bilden som hänvisning/referens, men sätter projektets copyright på den och länkar tillbaka till projektets hemsida, är detta tillåtet? Blir det som "fair use" eller den svenska motsvarigheten om det finns någon?

Svar: Nej. Du måste ha tillstånd av upphovsmannen till bilden.

Den amerikansa undantagsregeln "fair use" har inte någon riktig motsvarighet i svensk upphovsrätt. I svensk lag är det strikare och handlar undantaget främst om privat bruk.

Hur är upphovsmannen till ett verk skyddad?

Svar: Att han som skapare av verket innehar den ekonomiska och ideella rätten till verket. Det vill säga en ensamrätt till försäljning och spridning av verket, samt rätten att få sitt namn nämnt då verket publiceras samt att verket ej får förändras utan upphovsmannens tillstånd.

Hur gör man för att inte bryta mot lagstiftningen?

Svar: Fråga alltid upphovsmannen innan publicering. Ange namn på upphovsmannen och förvanska inte bilden.

Jag undrar hur man som fotograf gör för att ta copyright på sina bilder så man kan sälja dem på Internet mm?

Svar: I svensk och EU:s lagstiftning är upphovsrätten personlig. Du erhåller upphovsrätt på dina bilder så snart du tagit dem, någon registrering behövs inte. Svårigheten kan ibland vara att bevisa att det är dina bilder. I vissa professionella kameror finns koder som ger kameranummer m m. Viktigt kan vara att ibland skaffa sig intyg på att det är dina bilder. Detta gäller speciellt när man försöker hindra andra från att använda sina bilder och beivra bildstölder.

Min far fotade mycket i hela sitt liv. Han dog i slutet av 80-talet och har samlat på sig en hel del bilder och negativ som jag är intresserad av att avbilda som tidsdokument och lägga ut på internet. Min mor har inget emot detta utan jag får använda bilderna som jag tycker är lämpligt. Får jag publicera dessa bilder på internet hur som helst (i detta fall ej kommersiella hemsidor)? Får jag använda bilderna hur som helst till t.ex. utställningar utanför internet (ej kommersiellt)? Frågan är för mig intressant bland annat för en pågående pool om tidsdokument på Fotosidan.se

Svar: Om det inte fanns någon form av testamente så är det din mor som har ärvt liksom i delar din fars barn om inte dessa redan ersatts på annat sätt. Du bör göra ett avtal med din mor om hon är den ende som idag äger upphovsrätten helst skriftligt att du äger rätt att disponera bilderna. Då kan du använda bilderna som du avser. Den ideella rätten ligger dock kvar hos din far och du bör ange att han är upphovsman till bilderna. Skyddet för bilderna om de är verk är 70 år efter din fars död och den som innehar den ekonomiska rätten (din mor?) kan sälja bilderna för publicering m m fram till 2050.?Det är också den som innehar den ekonomiska rätten som äger rätt att beivra bildstölder t.ex. på Internet om ni inte avtal om att du skall överta den rätten.

Om en bild som jag har hittat i boken Lyckad nedfrysning av Herr Moro. Av ORDFRONT förlag, Stockholm. Bilden är tagen på en man i USA i elektriska stolen, Fotografen är Van der WEYDE, bilden togs år 1900. Men jag såg i registret i boken att bilden var copy International Museum of Photography at George Eastman House, USA. Får jag då inte använda bilden, t.ex på nätet?

Svar: Om Du kan använda bilden eller ej kan bero på när fotografen Weyde avled. Skyddet för upphovsmannen, i USA är numera 50 år efter fotografens död, inom EU 70 år. Lagstiftningen skall tillämpas på upphovsmannens hemvist. Är Weyde amerikan och dog t ex 1920, så är bilden fri. Någon som läser detta kanske kan hjälpa till med biografiska uppgifter om Weyde. Låt oss konstruera ett exempel. Weyde dog först 1950. Då är bilden fortfarande upphovsrättsligt skyddad. Publicerar du bilden på Internet kan Weydes efterlevande eller den som innehar rätten stämma Dig och Din hemsida om de hittar bilden och kräva ersättning för publicering och olovlig exemplarframställning (bildstöld). Har Du dessutom inte publicerat Weydes namn kräver de också ersättning för detta

Om jag vet att tecknaren av en bild i en gammal tidning (1917) är död sedan 70 år har jag då rätt att använda bilden i tidningen eller äger tidningen själva bilden?

Om jag vill ge ut en bok med vykort från tidigt 1900-tal fram till 1970-tal, hur gör jag? Jag och en vän äger en diger samling vykort, inköpta på auktioner med mera. På många står fotograf och förlag angivna, på de riktigt gamla korten står inget alls. Av förklariga skäl finns de flesta förlag inte kvar dag, inte heller alltid fotografen. Vem äger bildrättigheten på ett så vida spritt och kommersiellt föremål som ett vykort?

Svar: Fotografen. Lyssna med BLF och SFF om de fotografer du har namn på. Bolagsverket kan ge information om tidigare existerande företag.

1. Om jag på t ex ett antikvariat hittar gamla vykort föreställande t ex landskapsbilder och ingen uppgift om fotograf eller annan info finns, kan jag då använda dessa vykort som motiv på förpackningar till olika produkter?
2. Om fotografens namn återfinns, men denne är avliden. Vad gäller då om jag vill använda bilden på motsvarande sätt som ovan?

Svar: Upphovsrätten till dessa bilder om de är verk, är 70 år efter fotografens död. Först när man vet att fotografen varit död i 70 år kan man med säkerhet använda bilderna. Har fotografen tämligen nyligen avlidet kan hans efterlevande äga upphovsrätten om den inte överförts på annan.

Svar: För ett fotografiskt verk, 70 år efter fotografens död. För ett vanligt foto 50 år efter knäppet. BLF:s ståndpunkt är att alla bilder som har kommersiellt värde är verk.

Jag har några akvareller som är daterade 1917. Får jag fotografera av dem och sälja vidare som reproduktioner?

Svar: Det beror på om konstnärens upphovsrätt gått ut eller ej. Det upphovsrättsliga skyddet är 70 år efter att upphovsmannen har avlidit.