”Nu ska alla papperstidningar satsa på webb-tv”
I FULL AKTION. Dennis Ersöz filmar för programmet Spänt Läge i TV8. Här på besök i Alexandra, en kåkstad mitt i Johannesburg. Bilden togs för bara några veckor sedan och programmet handlar om energifrågor och om vad som händer när Afrika också vill vara med och höja levnadsstandarden
Månadens profil:
Dennis Ersöz (38) ny i BLF: s styrelse
Varje papperstidning med självaktning satsar nu på webb-tv. Det kan Dennis Ersöz intyga. Tillsammans med en kollega som är dramaturg/journalist åker han flitigt runt i landet för att utbilda stillbildsfotografer på landsortstidningar till videofilmare.
Det är tidningar som Sundsvalls Tidningen, Ystads Allehanda m.fl. som satsar på webb-tv. Sverige har kommit igång litet sent. Men nu är det full rush.
Dennis har förfrågningar från landsortstidningar på mellan 60 och 80 utbildningsdagar under våren och håller på med att försöka planera in allt i almanackan.
– Vi håller antingen 2-dagarskurser eller så åker vi till en tidning, håller en inledningskurs, ger sedan deltagarna i uppdrag ett beting att jobba med. Det kan till exempel gälla att göra ett porträtt på en lokal konstnär eller annan känd person i regionen. Det är webb-tv inslag på två till fyra minuter. Sedan återkommer vi efter en tid, kritiserar och visar hur man redigerar materialet, berättar Dennis.
Faran är att redaktionsledningar på lokala tidningar vill att fotograferna ska gå med både en stillbildskamera och en videokamera dinglande runt halsen och göra två jobb samtidigt. En tidning som tagit de nya tekniska möjligheterna på allvar är däremot Aftonbladet som har anställt ett team från tv-branschen.
Dennis:
– Vi lär på våra kurser att inte försöka göra ”låtsas tv” på webben. Det är viktigt att först fråga: Vad vill jag visa? Ingen tycker att det är kul att se på ointressanta, lokala tv -snuttar. Det måste vara inslag som kan ligga kvar kanske i ett par veckor – som till exempel intervjuer med intressanta personer
Vad sysslar du med när du inte utbildar?
– Jag arbetar åt alla tv-kanaler. De hyr in mig som fotograf eller som redigerare. Det sker genom mitt bolag Copacabana. Just nu kommer jag från att ha filmat intervjuerna med den nya James Bond för alla svenska filmkanaler, ett inslag på 8-10 minuter. Men mycket stor del av min arbetstid sker genom ett bolag som heter Klarsyn. Vi är tre delägare där. En är producent, en researcher och jag är filmare och redigerare.
Vad för slags jobb gör ni?
– Vi gör videofilmer åt företag som Ericsson, Nordea, SJ, Nordstedt, Samhall och mycket åt Stockholms kommun. Det är informations- och undervisningsfilmer. Vi kan till exempel göra en film om matematikundervisningen i Enskede, men samtidigt gör vi filmen på så sätt att den kan användas både i undervisningen och visas för andra anställda i stadens tjänst.
Tar du även stillbilder?
– Jag drömde om att bli pressfotograf och tog stillbilder som hobby. Videofilmare blev jag av en tillfällighet. Men nu har jag faktiskt åter hittat tillbaka till stillbilden.
Vad vill du uträtta i BLF: s styrelse?
– Jag har saknat videosidan inom BLF. Det har liksom inte funnits. Jag vill försöka bidra med att ge BLF mera video!
Till slut, kan du ge något bra exempel på webb-tv?
– BBC har ett program som heter TopGear och handlar om bilar. Det är inte webb-tv som vi kanske föreställer oss, men det är goda reportage. Bra bilder. Lysande klippning. Och framför allt bevisar det att med bra dramaturgi och skickligt hantverk kan man trollbinda även en stressad webbpublik. Det är helt enkel bra berättat. Det är inte vad vi i generellt tal menar med webb-tv. Det är mycket bättre.
Klicka här – och titta själv:
TT satsar stort på video – söker frilansar
Även TT satsar stort på video. Redaktionen för rörliga bilder ska förstärkas. TT: s videobutik byggs ut. Därför ska fler frilansar engageras. Allt fler tidningar satsar på webb-tv. Efterfrågan är stor, berättar projektledaren Ulf Karlsson för Nyhetsbrevet.
I dag producerar avdelningen dagligen 6-10 inslag. Dessutom förmedlar man videoinslag från Reuters på den svenska marknaden. TT har i dag ett 40-tal abonnenter på webbfilmer.
Samtidigt finns det ett 80-tal tidningar i Sverige som har webbsajter.
TT: s redaktion för rörliga bilder har 10 medarbetare i Stockholm; dessutom folk i Göteborg och Malmö. Operativ chef är Michael Lindholm. Även radiotjänsterna hör till avdelningen, men marknaden för radio minskar för varje år.
Det finns två alternativ för kunder/tidningar att köpa videofilmer. Antingen köper man ett ”klippkort” med 20 klipp. I princip kostar det ett klipp per film. Men i vissa fall kan det kosta upp till tre klipp per film. Eller så abonnerar man på tjänsten. Kunderna registrerar sig och kan gå in på en webbsida och titta på filmerna innan de bestämmer sig för vilka videofilmer de vill ta.
Vad satsar TT på för slags ämnen?
Ulf Karlsson:
– I första hand på rena nyheter, men även händelser av olika slag som är bildmässiga.
Just nu är Ulf intresserad av att komma i kontakt med frilansande videofilmare ute i landet. Ett rikstäckande nät ska byggas upp. Men även de internationella kontakterna ska utvidgas.
Ska videosatsningen fortsätta inom TT, flyttas över till ett fristående bolag eller kanske till Scanpix/Pressens Bild?
– Det återstår att se. Det finns det inga beslut om.
Sedan en tid är nämligen TT med 40 procent den största enskilda ägaren till Scanpix/Pressens Bild och har option till att köpa Bonniers (30 procent) och Schibstedst (30 procent) aktier. Därför kan det mycket väl tänkas att både rörliga bilder och stillbilder i framtiden hamnar på samma ställe.
Två frågor: till Rune Borgström
Är du nöjd med årets ”Landet runt” ?
– Både ja och nej. Vi hade räknat med att fler skulle komma. Det kom sammanlagt ett 70-tal till de fem orter vi besökte. Men de som kom var mycket nöjda med programmet, visade vår enkät.
Blir det samma uppläggning nästa år?
– Ett problem är att folk är intresserade av olika ting. Vi hade denna gång tre teman. Men om jag är intresserad av två och inte av det tredje går jag kanske ut och väntar i ett par timmar. Ett alternativ är då att vi kombinerar evenemanget nästa gång med en fackmässa. Då kan man använda spilltiden för att gå och se runt på mässan.
Sabotage i tryckeriet:
Sverigedemokrat
fick Hitlermustascher
Sverigedemokraten Richard Jomshof var avporträtterad på en 2-spaltig bild i Blekinge Läns Tidning. Men någon hade ritat in – eller rättare krafsat – en Hitlermustasch under hans näsa. Tidningen hann tryckas i 10 000 exemplar innan det upptäcktes och pressarnas stoppades.
”Jag är förbannad och oerhörd kränkt,” kommenterade fotograf Tomas Persson i BLT. Flera tidningar tyckte att det var kul och ville köpa bilden med mustascherna. Men ansvarige utgivaren Kerstin Johansson vägrade. ”Jag ser det personligen som skadegörelse, sabotage och eventuellt upphovsrättsintrång,” säger Kerstin Johansson till tidningen Journalisten.
Lisebergsolyckan och GP: s ansvar
”Har du sett Lisebergsolyckan? Har du bilder! Maila Göteborgs-Posten!” Så skrev GP på sin webbsida och uppmanade läsekretsen att skicka in bilder på den tragiska olyckan med flottfärden. Det retade fotograf Jerker Andersson, som tidigare har arbetat både som fotograf och bildredaktör på GP.
Han reagerade starkt, skrev till tidningen och frågade: Vilket ansvar har GP? Vilka är tidningens ambitioner? Jerker Andersson fick omgående svar från GP: s bildchef Jan Peter Ferneman:
”Det är aldrig fel att låta allmänheten skicka in bilder till redaktionen. Sen är det upp till oss att bedöma om bilderna går att publicera utifrån de etiska regler som tidningen har.
De viktigaste är då att inte utlämna någon, kränka eller väcka anstöt. Vi tar mycket stor hänsyn till den personliga integriteten. Det yttersta ansvaret för publicering har alltid ansvarige utgivaren.”
Priset för Zlatan junior i barnvagn – 140 000 kr
Priset för de första bilderna av Zlatan junior i barnvagn var 15 000 euro eller cirka 140 000 kronor, avslöjade Resumé. Aftonbladet tyckte att det var på tok för dyrt. För de slantarna såg man inte ens ansiktet på junioren, bara barnvagnen och bakom den stolta pappan Zlatan och sambon mamma Helena Seger.
– Vi tyckte inte ens att bilderna var värda 10 000 kronor eftersom man inte såg något barn på någon av de sju bilderna, säger Aftonbladets bildredaktör Terje Lindblom.
Men om det funnits med en närbild på lilla Maximilian? Ja, då hade Aftonbladet absolut plockat fram feta plånboken, intygar Terje.
Hur mycket Expressen, som slog upp bilderna på ett helt uppslag, lyckades pruta, vägrar däremot bildchefen Per Kagrell att avslöja.
– Enligt aktiebolagslagen får jag inte kommentera det, säger Kagrell till Resumé
Bild på Pitt junior kostade 30 miljoner!
En närbild på Zlatan junior i all ära, men priset på Maximilian kommer inte ens i närheten av bilder på de nyfödda kändisjuniorerna ute i den stora världen. Ett aktuellt exempel: Peoples Magazine uppges ha betalat 4,1 miljoner dollar (ungefär 30,4 miljoner kronor) för en bild på nyfödde Shilo Nouvel Jolie-Pitt. Det var dock ingen paparazzi-fotograf som kammade in kosingen utan barnets egna föräldrar Angelina Jolie och Brad Pitt, som sålde bilden.
Svenska kändisbilder kan inte mäta sig med de internationella kändisbilderna. Bäst säljer kungafamiljen och då särskilt Victoria och Madeleine. Exklusiva svenska kändisbilder kan säljas för upp till 100 000 kronor, uppger Erhan Güner i Scanpix för Dina Pengar.se. Enstaka gånger när internationella kändisar kommer på besök, som den gången när Britney Spears och Kevin Federlines kan få det till i gröngräset på Djurgården och en svensk paparazzi råkar vara framme och knäppa kan det bli mer.
Andra uppmärksammade paparazzi-bilder från Sverige: Richard Gere badar näck med sin svenska flickvän och Victoria kysser Daniel Westling (eller var det tvärtom?).
*PAPARAZZI. Enligt Wikipedia, uppslagsboken på Internet, är paparazzi benämning på fotografer som smygfotograferar kändisar. Ordet är pluralformen av Paparazzo som var namnet på nyhetsfotografen i Fellinis klassiska film Det ljuva livet. Utpräglade ”paparazzi-länder” uppges vara Storbritannien, Frankrike och USA, där fotograferna inte tycks fly några medel för att ta en inträngande bild, heter det.
Paparazzi har även blivit ett öknamn på påven Benedictus XVI eftersom hans titel på italienska är papa och hans tidigare efternamn var Ratzinger.
Är även du arg på uteblivet bildbyline?
Utebliven credit har på sistone debatterats flitigt, bland annat i Fotografisk Tidskrift. Den 5 oktober 2006 hade DN på sju sidor 32 bilder av vilka 28 stycken, halvspaltare, saknade byline.
Lotta Härdelin, bildchef på DN, har kommenterat de uteblivna namnen på fotografen. Hon menar att det är svårt att få plats med alla namn under de små bilderna. Bildbyråerna kräver att även bildbyråns namn ska vara med. Då ska det stå till exempel ”Adam Adamsson/Bildbyrå xx” och då är det enklast att låta bli. En tidning som brukar ha byline även under de mycket små bilderna är Metro. Men då blir det förstås i så liten stil att man tvingas ta fram förstoringsglaset.
Skyldigheten att sätta ut upphovsmannens namn regleras i Upphovsrättslagen par 3 om ideella rätten och till exempel avtalet mellan BLF-TU. I det sistnämnda avtalet heter det bland annat:
”Vid publicering ska fotografens namn eller signatur anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver dock minst i samma omfattning som tillämpas för tidningens anställda medarbetare.”
Har du synpunkter på slarv med bildbyline – mejla gärna till Nyhetsbrevet!
Lennart Nilsson-priset till japansk naturfotograf Årets Lennart Nilsson-pris har av juryn tilldelats den japanske naturfotografen Satoshi Kuribayashi, 67. Han belönas för sitt nyskapande och unika sätt att skildra insekternas värld. Han är frilansfotograf och har producerat ett 40-tal böcker och filmer, som framför allt handlar om insekternas ekologi.
Nyhetsbrevets följetong:
Expressen och den ”hjälpsamme grannen” / del 4
RESUMÉ. Den 11 februari i år publicerade Expressen en artikel från Piteå som illustrerades med en bild i tidningen och en bild på det lokala löpet. Då reporter Tommy Schönstedt saknade både fotograf och medhavd kamera tillkallades ”en hjälpsam granne”, i fortsättningen kallad HG. Denne tog bilderna och sände till Expressen. HG ville ha betalt men var missnöjd med Expressens bud och kontaktade bildombudsman Staffan Teste. En faktura på cirka 10000 kronor sändes till tidningen. Det inkluderade krav för kränkning av den ideella rätten då namnet på fotografen inte fanns på löpsedeln. Efter diverse turer erbjöd Expressen 1 843 kr. HG stämde Expressen med assistans av Teste.
FJÄRDE AKTEN. Nu har Expressen svarat tingsrätten i en inlaga skriven av biträdande juristen Jens Norberg hos Danowsky & Partner.
Norberg framhåller i korthet följande:
Expressen bestrider. ”Inget belopp kan för närvarande vitsordas som skäligt i och för sig.” Expressen yrkar att HG förpliktas utge ersättning för Expressens rättegångskostnader. ”Expressen har inte gett HG ett uppdrag.” Det var de båda av Expressen intervjuade som bad HG att fotografera dem. Expressen hade ingen anledning att tro att HG skulle begära ersättning för arbetet. ”Det finns ingen fast sedvana eller kutym att ersättning alltid utgår för bilder som publiceras i Expressen.
När Expressen ger en fotograf ett uppdrag anges förutsättningarna för uppdraget och vilken ersättning som är aktuell. Därefter redogörs i korthet för avtalet mellan TU och BLF. När det gäller tvisten om den ideella rätten heter det: ”Det förekommer i praktiken inte hos Expressen eller andra dagstidningar att fotografens namn publiceras på löpsedeln.”
Vittnesförhör åberopas med reporter Tommy Schönstedt och bildchef Per Kagrell.
På detta svarar käranden HG/Teste bland annat följande:
Uppdraget att fotografera fick HG en fredagskväll. Han var färdig med scanning och bildsändning kl 01.30. ”Det är inte trovärdigt att en person efter kl. 22 en fredagskväll ger sig iväg mitt i natten ut på ett fotouppdrag och dessutom till kl. 1.30 på lördag morgon för sitt höga nöjes skull sitter och sänder bilder till Expressen utan att räkna med ersättning.”
När det gäller den ideella rätten, uteblivet namn på löpet, åberopas flera domar i hovrätten och i HD. Nyhetsbrevet återkommer till dramat.
