Äntligen klart med TU

Enhetspris för papperstidning och internet. Priset på arkiv- och urvalsbilder höjs med 13,6 procent. Det nya avtalet med TU är äntligen undertecknat och klart. De sista justeringarna i avtalstexten enades parterna om på onsdagen. Avtalet som träder i kraft den 15 februari går i korthet ut på följande: Nytt är att ett enhetspris för arkiv- och urvalsbilder införs som inkluderar även publicering i digital form. Men detta gäller endast om publiceringen sker samtidigt med publiceringen i papperstidningen och i samma sammanhang.

 

Avtalet är på 3 år och priserna höjs i två steg. En höjning sker nu den 15 februari. Den andra höjningen sker från årsskiftet 2009 och gäller även under 2010. Priset för arkiv- och urvalsbilderna höjs den 15 februari från 660 till 710 kronor. Alltså med 7,6 procent. Från 2009 höjs priset ytterligare med 5,6 procent till 750 kronor. Det är en total höjning på två år med 13,6 procent. Första två timmarna kostar enligt det gamla avtalet 775 kr/tim. Priset höjs till 805 kr och från 2009 till 840 kr/tim.
Följande timmar höjs omgående från 590 kr/tim till 610 kr och från 2009 till 630 kr/tim.

Nytt är att om uppdragsgivaren ber fotografen ta med videokamera och ta både stillbilder och video (oredigerad) gäller ett påslag på 10 procent på timpriset.

När det gäller enhetspriset för publicering i både papperstidningen och/eller i digital form gäller ”samtidig publicering – parallellt”. Sker publiceringen i olika sammanhang eller utan tidsmässigt samband skall detta ses som separata publiceringar.

Parterna var i princip överens om det nya avtalet redan före jul. Man tog varandra i hand och BLF-delegationen åkte hem. TU-sidan skulle bara renskriva vad man kommit överens om. När BLF-ordföranden Rune Borgström fick avtalet för undertecknande upptäckte han att motparten hade skrivit in ett par meningar man inte ens hade talat om, ännu mindre kommit överens om. Det gällde vem som beskrivs som ”köpare” enligt avtalet. ”Namngiven tidning” hade ändrats till ”namngivet tidningsföretag”. Men ett tidningsföretag kan äga många tidningar – med allt vad detta innebär i ökat utnyttjande.

Rune protesterade och vägrade att skriva på. BLF: s förhandlingsdelegation åkte efter helgerna åter upp till Stockholm för att träffa TU. Nu har parterna filat på texten och kommit överens om följande passus:

Tidningsföretaget* kallas Köpare.

*Parterna är överens om att med tidningsföretaget avses den juridiska person som köpt materialet. Utan säljarens medgivande får materialet inte användas av andra företag, dvs av andra juridiska personer.

BLF: s chefförhandlare Rune Borgström säger i en kommentar:

– Trycket på våra medlemmar från enskilda tidningars sida har varit stort att acceptera att bilderna även får publiceras utan ersättning på nätet. Enskilda medlemmar har haft det svårt att vägra acceptera det kravet. Därför begärde vi och fick kompensation för att gå med ett enhetspris som inkluderar publicering i digital form.

– När det gäller video så vill allt fler tidningar att våra medlemmar även kompletterar stillbilderna med videofilmer. Det här är ett första steg att få med videouppdrag i TU-avtalet.

– Definitionen av Köpare i avtalet ställde till stora problem i förhandlingarna. För att ”publicering i digital form” skulle få en verklig innebörd hävdade TU att det inte gick att använda ordet ”Tidning” för rent juridiskt gäller benämningen ”Tidning” bara den tryckta papperstidningen. Vi var rädda att ordet ”tidningsföretag” skulle kunna få innebörden att en koncern kan uppträda som köpare. Nu finns fotnoten som förklarar att det är endast det tidningsföretag som köpt in bilden eller beställt uppdraget som kan publicera bilden eller bilderna i sin verksamhet. Ett moderbolag som äger flera bolag som ger ut tidningar har alltså inte någon tidningsutgivning i ”sin verksamhet”. Köper moderbolaget in en bild kan de använda den i princip bara i verksamhetsberättelsen.

Vid rundringen konstaterade vi att redan nu köps bilder in till tidningsföretag som ger ut t.ex. huvudtidning med avläggare och våra medlemmar har svårt att få ut ersättning som för separata publiceringar.

Johan Främst, BLF:

”Det har blivit svårare att frilansa åt dagstidningar”

Startade med kolleger egen bildbyrå

Det har blivit svårare för frilansfotografer som arbetar åt dagstidningar. Det tycker Johan Främst, som jobbar mycket åt både dags- och facktidningar. Han är egen företagare med både F- och A-skatt ty emellanåt tvingas han även ta kortare eller längre vikariat. När Pressens Bild försvann i Scanpix startade han med några kolleger ett gemensamt bildarkiv. Johan är kassör i BLF och har ingått i styrelsens förhandlingsdelegation med TU.

– Det har blivit svårare för frilansfotograferna. Bilderna har blivit mer lättillgängliga för tidningarna. Dels får de alltmer bilder mer eller mindre gratis från allmänheten, dels skickar företagen mängder av pressbilder. Och på webben tar man som regel arkivbilder och läsarbilder. Kan de, så tar de abonnemangsbilder från Scanpix.

Förr fanns givna händelser för oss frilansare – typ Ostindienfararen som kommer tillbaka. I liknande fall i dag finns där så många med kameror. Över för oss blir mera specifika händelser – till exempel idrottsevenemang där det krävs ackreditering och när det ska tas bilder som tidningar vill vara ensamma om.

Hur är det med rörliga bilder?

– Man talar så mycket om rörliga bilder. Men jag har faktiskt själv aldrig fått någon beställning av rörliga bilder.

Dagstidningar försöker spara pengar genom att istället för uppdrag enligt TU-avtalet erbjuda kortare eller längre vikariat?

– Tidningar har numera ofta en frilansbudget och en vikariebudget. När pengarna på frilansbudgeten börjar ta slut erbjuder de vikariat och då har man kanske inget val. Jag har därför både F-skattesedel och A-skatt. Men risken att arbeta som vikarie är att du efter ett antal månader blir utlasad och då har du under tiden förlorat dina kunder och kontakter. Många frilansar har fått känna av det. Därför tar jag inte så mycket vikariat längre.

Hur viktigt är det med ett avtal med TU?

– Det är viktigt för BLF. Man kan alltid kritisera avtalet och hävda att priserna och villkoren inte är tillräckligt bra. De som är missnöjda kan ju alltid begära ett bättre pris för sitt jobb. Men vid varje avtal har vi faktiskt höjt priserna. Det är också viktigt med en dialog med TU – så vi kan föra fram våra synpunkter. Skulle vi inte förhandla fram en gemensam prislista – skulle de göra egen prislista. Det skulle vara sämre.

Följer tidningar alltid TU-avtalet?

– Det har blivit bättre. Det finns förstås tidningar som försöker pruta. Men jag tycker att även små tidningar försöker följa avtalet.

Hur drabbades ni egna företagare av att Pressens Bild försvann i Scanpix?

– Konkurrensen försvann. Nu finns bara en stor bildbyrå att sälja till. Därför har vi några fotografer bildat ett eget bildarkiv, Kamerapress. Vi är fyra fotografer i tre bolag som har bildat ett gemensamt tekniskt bolag och har delat uppdragen oss emellan att sköta bildbyrån. Själv svarar jag för det tekniska. Men vi borde ha startat arkivet betydligt tidigare.

Går det bra?

– Hittills täcker det för mig åtminstone förlusten av att Pressens Bild försvann från marknaden. Vi kan ta betalt för våra arkivbilder.

Kamerapress och fotograferna bakom det gemensamma arkivet hittar du på: kamerapress.se

Matrikeln och nya prislistorna sänds ut vecka 7

Matrikeln, nya cirkaprislistan och TU-avtalet sänds i ett utskick till medlemmarna i nästa vecka (vecka 7). Samtidigt planerar styrelsen att göra en enkät som underlag för en ny videocirkaprislista. För att få underlag till det vill styrelsen kartlägga hur medlemmarna i dag prissätter sina produkter och tjänster?

Vem köper Getty – världens största bildbyrå?

Getty, världens största bildbyrå, är till salu skriver New York Times. Till ett pris på ”mer än 1,5 miljarder dollar”, enligt vad tidningens källor uppskattar. Flera spekulanter sägs vara intresserade. Efter det att artikeln hade publicerats i tidningen gick Getty ut med ett pressmeddelande och bekräftade att man söker köpare.

Getty startades 1955 i Seattle, av Jonathan Klein och Mark Getty (med ärvda oljepengar). Getty har blivit störst via uppköp av konkurrerande företag. Man var tidigt med på internet, sålde först av alla licentierade bilder för nätet och satsade på rörliga bilder både för media och för reklambranschen. De främsta konkurrenterna till Getty är Corbis och Jupitermedia

Getty har anlagt moteld genom att köpa upp företag som förmedlar billiga bilder av låg kvalitet avsedda för webben. I höstas avskedades 100 anställda som motsvarar fem procent av de fast anställda i företaget. Aktien har fallit kraftigt, nästan halverats på ett år. Och med den oro som råder på världens aktiebörser återstår att se vem som köper Getty och till vilket pris?

99 cent per bild

På tal om alla Gettys och andra bildbyråers lågpriskonkurrenter. Shutterpoint.com heter en av de många nya på marknaden. Som lockar med 99 cent per lågupplöst bild! Att användas på webben eller till enklare reklambroschyrer. Upp till 50 dollar för högupplöst bild – att användas ”fritt”. Det kostar med andra ord 6 kr 60 öre för de lågupplösta, kanske cirka 250 – 350 kr för de högupplösta och dyraste. Det är naturligtvis svårt att konkurrera med så låga priser.

Hur mycket tjänar då den enskilde fotografen? Det visar sig att du först måste betala för utrymmet för att lägga ut dina bilder till försäljning hos Shutterpoint. Det billigaste alternativet är att hyra 50 MB utrymme i sex månader. Det kostar 12 USD eller 80 kr. Av en såld 99 cent lågupplöst bild får du behålla 70 cent, av den dyraste varianten högupplösta för till exempel 50 dollar får du en större andel eller 42:50 USD.

Om du vill pröva din lycka så besök shutterpoint.com

Detta innebär förslaget om förbud mot smygfotografering!

Förbud mot smygfotografering på plats dit allmänheten inte har inträde föreslås av integritetsskyddskommittén bli infört i grundlagen

Kommittén föreslår att det i brottsbalken införs en ny 4 kap. 6 a § av följande lydelse:

”Den som olovligen fotograferar någon som befinner sig på en plats dit allmänheten inte har insyn döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna var försvarlig, för olovlig fotografering till böter eller fängelse i högst två år.”

Åtal för olovlig fotografering bör få väckas av åklagare endast om

målsäganden anmäler brottet till åtal eller om åtal är påkallat ur allmän synpunkt, heter det i kommitténs förslag.

Förslaget torde inte påverka professionella pressfotografernas arbete då de redan i dag är bundna av de pressetiska reglerna. Att fotografera på allmän plats, till exempel en statssekreterare tillsammans med tv4-reporter på galej på krog, blir även med det nya lagförslaget helt legalt.

Fotoutbildning i Göteborg blev utan statsbidrag

Fotoutbildningen KY Fotografi i Göteborg får inget statligt stöd för 2009. Det är Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, som prövar ansökningarna. Kravet för statsbidragen är att utbildningen är av hög kvalitet och att skolan kan visa att eleverna efter utbildningen får jobb. ”Våra studenter är efterfrågade. De har nya kunskaper som äldre fotografer saknar, sägare Rolf Svensson. Lärare på KY Fotografi till tidningen Journalisten.

Byråkraterna hänvisar till att Biskops Arnö får leva vidare, men där utbildas endast press- och dokumentärfotografer. I Göteborg finns dessutom utbildning i modefotografi. Många Västsvenska yrkesfotografer har utbildats vid KY Fotografi, som för övrigt var först i Sverige med att undervisa i digitalfotografering. Ny ska skolan göra ett nytt försök i höst med att söka statsbidrag. Men konkurrensen är hård: nu senast inlämnades 500 anmälningar, färre än 100 beviljades statsbidrag.

Frilansar hotar lämna Journalistförbundet. ”Facket struntar i att våra arvoden bara blir lägre”

Frilansarna i Journalistförbundet (SJF) är på krigsstigen. De är missnöjda med förbundsledningen. Hela 454 medlemmar har under kalenderåret 2006/2007 lämnat förbundet. Det ska jämföras med 25 personer året innan. Höjda avgifter till a-kassan är förstås en av orsakerna. Men de flesta som lämnat är frilansar. De riktar frän kritik mot förbundsledningen. I ett brev före jul undertecknat av 154 frilansar heter det:
”Vi vill helst vara kvar, men varför ska vi vara det om vårt fack struntar i att våra arvoden blir lägre?”

I dagarna kom svaret från förbundsstyrelsen undertecknat av ordföranden Agneta Lindblom Hulthén. Det heter i svarsbrevet: ”Att förbundet skulle strunta i frilansfrågorna är en myt och de enda som tjänar på att myten underhålls och sprids är de som vill hålla nere våra löner och arvoden.” Frilansarna sägs dessutom få generösa utbildnings- och rekreationsstipendier. ”Oförskämt svar” säger många upprörda frilansar som tidningen Journalisten har talat med.

Rekordmånga tjejer tävlar i Årets Bild

28 fotografer nominerade – 15 av dem är frilansar. Rekordmånga fotografer har lämnat bidrag till Årets Bild; hela 469 jämfört med bara 286 i fjol. Samtidigt har även rekordmånga kvinnor eller 130 stycken skickat tävlingsbidrag. I år deltar för första gången även allmänheten. Amatörerna får tävla i fyra klasser: Årets humorbild, naturbild, djupare perspektiv och nyhetsbild Sverige. I dessa klasser tävlar amatörerna mot proffsen och det blir intressant att se vilka chanser de har. Av deltagarna är 202 fast anställda fotografer, 168 frilansare, 47 amatörer, 43 studenter och nio pensionärer. Sammanlagt har de lämnat in 4 251 bilder. Årets tävling är den 65:e i ordningen. Juryn har nu gått igenom alla bilderna och nominerat 28 fotografer till Årets Bild. 15 av dem är frilansar. Vinnarna presenteras den 7 mars, liksom i fjol på Berns i Stockholm.

Rånaren – inte brottsoffret skulle identifieras

Pressens opinionsnämnd klandrar Västerbottens-Kuriren för att tidningen på hemsida i fjol lade ut en 87 sekunder lång film från en övervakningskamera som visade ett pågående rån i en ICA-affär i Umeå. Filmen visar hur rånaren jagar ett butiksbräde, som flyr för sitt liv. Kvinnan anmälde tidningen, då hennes ansikte var fullt synligt, hon var igenkänd och kände sig som brottsoffer djupt kränkt. Polisen vädjade till allmänheten om hjälp och hade lämnat kopian från övervakningskameran till Västerbottens-Kuriren för publicering. Tidningen menade att kvinnan syntes endast i några korta sekvenser som inte var kränkande för henne.

Pressombudsmannen (PO) skrev i sitt yttrande till opinionsnämnden att ett rån i Umeå är utan tvekan en lokalt intressant nyhet och ingenting hindrar att visa det som en videofilm på tidningens hemsida. Men att pressetiska regler då kräver att största hänsyn tas till brottsoffren. Det är i det aktuella fallet ingen tvekan att brottsoffret kunde identifieras när hon försöker fly sin angripare. Det ska hon inte behöva tåla.

Opinionsnämnden tyckte som PO och ”klandrade” tidningen ”för att ha brutit mot god publicistisk sed”. Lärdomen är att brottsoffrens ansikten i liknande fall ska maskeras så att inte vederbörande kan identifieras.

TV4 säger upp 17 anställda – videoreportrar tar över

TV4 omorganiserar och vill säga upp 17 anställda – fotografer, redigerare och sändningstekniker. Företagsledningen hävdar att de ”saknar de kvalifikationer som krävs för att jobba kvar i den nya organisationen”. Kanalens nya organisation ska sända från fyra orter och kommer i fortsättningen bestå av endast videoreportrar, skriver tidningen Journalisten.

Formellt sägs de anställda upp på grund av ”arbetsbrist” och uppsägningstiden varierar från 3 till 6 månader. Ytterligare tolv personer kommer att omplaceras till andra tjänster då sändningarna ska koncentreras till Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

AB bantar med hjälp av avgångsvederlag

Bättre verkar det gå för de anställda på Aftonbladet. Företaget ville från början varsla 19 anställda. TT Spektra tar över TV-tidningen. Bildarkivet nedbemannas. Dessutom avskaffas korrekturet och bildbehandlingen.

Avskeden undviks med hjälp av garantipensioner och avgångsvederlag på upp till 36 månadslöner. De som själva hittar nya jobb kan istället för avgångsvederlag få ett premium på upp till 200 000 kr. Men de berörda måste bestämma sig på stubinen. Betänketiden är mindre än två veckor.

Rekordvinst för Sydsvenskan – ska satsa på webben

Sydsvenskan rapporterar rekordvinst för år 2007: 102 miljoner kronor, vilket är en så kallad marginal på 10,7 procent. Det är det bästa resultatet under de senaste sju åren. För tre år sedan var resultatet 0 kronor. Det är på annonsmarknaden som Sydsvenskan har varit framgångsrik och noteras bör att inkomsterna från webben ökade med 50 procent. Trots det goda resultatet ska det sparas – med tanke på de mindre goda åren framöver nu när konjunkturen vänder. Men det ska även satsas: på webben och på modertidningen i Malmö-Lund-området. Sydsvenskan har för övrigt i dagarna från Bonnier Dagstidningar övertagit det formella ansvaret för Skånemedia – som bland annat äger Ystads Allehanda, Trelleborgs Allehanda och Kristianstadsbladet.

Fotokonstnär utan egen kamera ställer ut

En ovanlig utställning pågår just nu och fram till 8 mars på Galleri Charlotte Lund på Skeppargatan 70 i Stockholm. Där ställer fotokonstnären Maria Friberg ut sex bilder. På bilderna syns vitklädda män som hänger eller klamrar sig fast högt uppe i kronorna på stora träd. Trädens grenar är kala och tecknar sig mot en ljus himmel. De vitklädda männen och de mörka grenarna symboliserar människans beteende mot naturen, förklarar konstnärinnan. I en intervju i SvD berättar Maria Friberg att hon inte fotograferar bilderna själv, utan endast regisserar dem. Hon äger inte ens en kamera utan hyr om det behövs. Hennes verk finns upphängda både på Moderna museet i Stockholm, Kiasma i Helsingfors och på museer i Washington, Zürich och Miami.