Varför har inte ersättningarna i TU-avtalet höjts?
”Begär gärna mer betalt än avtalet säger”
Ersättningen för arkiv-, urvals- och utlandsbilder i avtalet med TU har legat på samma nivå (med 660 respektive 1100 kronor) sedan 2001. Men kostnader för bilar, resor, hotell och fotografens dagliga överlevnad med kostnader för mat och boende har ingalunda legat stilla utan ökat. Det är knappast troligt att något fackförbund skulle acceptera att deras medlemmar inte fick någon löneförhöjning under 5 år, skriver fotograf Jan Gyllensten i Lund i ett mail till BLF-ordföranden Rune Borgström.
Medlemmen Jan, som bland annat har specialiserat sig på att bevaka hästtävlingar utomlands, är missnöjd med BLF-styrelsens agerande eller snarare bristen på agerande.
”Eftersom TU uppenbarligen inte anser att vi fotografer är värda någon löneförbättring… så anser jag i alla fall att det minsta man kan begära är att BLF: s styrelse (förhandlare) lyckas övertyga TU om att vi fotografer i alla fall inte gjort oss förtjänta av den lönesänkning vi i realiteten får när ingen justering görs av avtalet,” skriver Jan.
På det svarar Rune Borgström i sitt mail:
”Jag håller med dig i allt… Det skulle vara trevligt om vi kunde få upp priserna i TU-avtalet rejält. Nu betraktar inte TU detta avtal som ett löneavtal utan ett leverantörsavtal. Detta avtal som nu är prolongerat i avvaktan på att vi kommer fram till ett nytt – om vi gör det –
tecknades 2005. Detta avtal, BLF-TU, var det enda leverantörsavtal som TU tecknade där TU gick med på höjda priser under detta år.”
Problemet, skriver Rune, är att BLF endast har två alternativ: att komma överens med TU eller att inte komma överens och tvingas acceptera ett avtalslöst tillstånd. Avtalslösa perioder har man negativa erfarenheter av.
– Jag har varit med om två avtalslösa perioder. Vid båda tillfällen gick TU ut med rekommendationer till sina medlemmar som låg långt under den nivå de hade erbjudit oss vid de avbrutna förhandlingarna.
BLF å sin sida rekommenderade sina medlemmar att kräva de högre priser man hade framfört vid förhandlingarna med TU. Märkligt nog hörde endast en medlem (i Gävle) av sig och undrade hur han skulle fakturera. När BLF: s styrelse undersökte hur medlemmarna gjorde visade sig att alla fakturerade enligt TU: s rekommendationer. ”Ja, men … det står ju att de inte godkänner högre priser… var svaret vi fick”
Rune Borgström till Nyhetsbrevet:
– Jag är rädd för avtalslöst efter dessa erfarenheter. Den enskilde fotografen är väldigt svag och ofta tackar han bara för det som erbjuds, även om han skäller litet för sig själv eller när han träffar kolleger.
– Många medlemmar ringer och frågar. Jag försöker förklara att vi har ett leverantörsavtal, inte ett löneavtal med TU. Jag säger också: Begär mer för ert jobb än det står i avtalet. Det är tillåtet!
BLF väntar tills TU: s avtal med journalisterna är klar
När är det dags för BLF att förhandla på nytt med TU, Rune Borgström?
– Vi hade hoppats klara av det före sommaren. Men vi måste vänta tills förhandlingarna mellan TU och Journalistförbundet blir klara. Det är ingen mening för oss att gå till TU dessförinnan. Vi skulle få ett helt oacceptabelt bud av dem innan de gjort upp med journalisterna.
Dagsläget i förhandlingar mellan SJF-TU: Som vanligt kärvt. Journalisterna har förkastat medlarnas första bud. TU accepterade budet. I dagarna har parterna fått ett nytt bud att ta ställning till. Upphovsrätten är en av stötestenarna.
Medlarna vill ha ett svar från parterna först till slutet av maj. Det kan med andra ord ta tid innan det blir en uppgörelse.
Däremot har SJF och Medie- och Informationsarbetsgivarna slutit avtal för journalisterna anställda på tidskrifter. Det avtalet ger 10,2 procent på tre år
Champagnekorkarna smällde i bunkern när Beredskapsmuseet firade segern över försvaret
Champagnekorkarna smällde i bunkern utanför Viken när lilla Beredskapsmuseet – medlem i BLF – firade segern i Svea hovrätt över Försvarsmakten i striden om rätten till ”En Svensk Tiger”. Försvaret har visserligen tid på sig till 30 maj att överklaga hos Högsta domstolen. Försvarets jurister funderar, heter det. Men hovrättens dom var så klar och dessutom enhällig att det inte är särskilt sannolikt att HD skulle ta upp det till prövning, säger en glad jur kand Marie Andrée, som företrätt Beredskapsmuseet i hovrätten, till Nyhetsbrevet.
Stockholms tingsrätt avkunnade 2005 en besynnerlig dom. Beredskapsmuseet tillerkändes visserligen den ekonomiska upphovsrätten på Tigern. Men Försvarsmakten fick behålla En Svensk Tiger som registrerat varumärke. Dessutom tvingades Beredskapsmuseet betala både sina och försvarets rättegångskostnader; en betydande summa på 337 325 kr.
Hovrätten häver i sin dom försvarets registrering av Tigern som sitt varumärke. Dessutom dömds försvaret att betala Beredskapsmuseets rättegångskostnader både i tingsrätten och i hovrätten.
I tingsrätten förde BLF: s Staffan Teste Beredskapsmuseets talan, i hovrätten företräddes museets av dess biträdande chef Marie Andrée. I hovrättens dom heter det att Beredskapsmuseets argumentering i huvudsak varit detsamma i både tingsrätten och hovrätten. Samma vittnen har åberopats. Men domstolarna har kommit till helt olika resultat.
Det intressanta är att Marie under tiden processen pågick hade blivit färdig med sin jur kand-examen. Hennes examensarbete hette förstås: ”En Svensk Tiger – en studie av upphovsrättslig ensamrätt i kollision med varumärkesrättslig ensamrätt”.
Vad hade hänt om hovrätten hade fastställt tingsrättens dom – förutom att ni tvingats betala alla rättegångskostnader?
– Det hade blivit juridiskt och praktiskt en omöjlig situation. Två lagar, om upphovsrätten och om varumärkesregistreringen hade kolliderat med varandra. Konsekvensen kunde ha blivit att i förlängningen till exempel alla BLF-medlemmar hade behövt börja varumärkesregistrera sina bilder.
Tack vare bråket kring Tigern har Beredskapsmuseet blivit känt över Sverige. Men har ni haft även direkt obehag av det?
– En del tidningar och till exempel en tillverkare av mobilbakgrunder har inte velat betala för upphovsrätten till att de använt Tigern. Det är ju oklart vem som har upphovsrätten till det, har de skyllt på när vi har skickat faktura. Men mobiltillverkaren tvingades betala, även ideellt skadestånd till Almqvists döttrar.
Nu är du upphovsrättslig expert. Ska du satsa på en karriär som jurist inom upphovsrätten?
– Här på Beredskapsmuseet har jag, åtminstone på sommaren, mer än ett heltidsjobb. Men under vinterhalvåret kan jag åta mig juridiska uppdrag och litet smått och gott har jag redan i gång.
Men först ska Beredskapsmuseet fira 10-årsjubileet. Det sker den 30 juni. Så här gick det i korthet till när museet föddes:
Tillsammans med sin man Johan (museichef) startade Marie 1997 projektet Beredskapsmuseet utanför Viken om ligger inte långt från Helsingborg. Johan hade nämligen samlat på sig massor av militära prylar från beredskapstiden och Sverige under andra världskriget. De hade funderat på att starta eget. Marie lutade åt ett hotell. Det blev ett museum.
I en gammal, igenmurad bunker som hade tjänstgjort som stridsledningscentral i försvarslinjen ”Batteri Helsingborg” mot angrepp från Nazityskland iordningsställdes lokaler för Beredskapsmuseet. Redan från starten fick Marie och Johan tillstånd av Bertil Almqvists döttrar att använda den berömda ”svenska tigern som tiger” och redan på våren 1997 började de första attackerna från Försvarsmakten mot att de sålde prylar med Tigern på.
Varför Beredskapsmuseet är medlem i BLF? Museet har ett stort bildarkiv med bilder från beredskapsåren. Det är bilder man själv samlat, men också en del donationer. Bland annat fick man en stor samling bilder från ett arkiv från norra Sverige. Den finaste i församlingen: Bertil Almqvists Tiger!
Seminariet om nya checklistan ställs in. För få anmälda – nytt försök i höst
Seminariet om checklistan för digital bildbehandling den 21 maj i Stockholm ställs in. Alldeles för få hade anmält sig till seminariet och BLF: s styrelse beslöt att inte hålla seminariet i vår utan försöka återkomma i höst.
BLF: s ordförande Rune Borgström:
– Det är synd att intresset var så svagt. Vi har diskuterat inom styrelsen vad det kan bero på. Är frågan så ny? Anser medlemmarna att de kan allt om digital bildbehandling? Checklistan har utarbetats av representanter för samtliga parter på marknaden. Våra medlemmar riskerar att hädanefter få krav från beställarna att leverera enligt riktlinjerna i checklistan och då är det illa om man inte vet vad det handlar om.
– Seminariet var kostnadsfritt för medlemmarna. En liknande kurs, som arrangeras av andra och också hålls i Stockholm, kostar 1 350 kronor. Vi gör ett nytt försök i höst.
PS. Hur duktig du är och hur mycket du kan (utan att gått på kurs) kan du testa genom att läsa den nya checklistan för digital bildbehandling. Den finns på BLF: s hemsida. Kan hämtas som pdf-fil.
Konferens om photo metadata. Drömmen: en unik id för varje digital bild
Vilken information ska följa med framtidens digitala bilder? Den frågan diskuteras den 7 juni vid en internationell konferens i Florens. Både kameratillverkare, programföretag, fotografer och bildbyråer deltar. En vitbok om photo metadata har inför konferensen utarbetats av standardiseringsorganisationen IPTC.
Metadata betyder i klartext data om data. Med photo metadata menas den information som bör följa med en bildfil. Det är uppgifter om allt från exponeringstider, tidpunkter när och var bilden tagits och inte minst med vilken kamera.
Det sistnämnda är viktigt ur upphovsrättssynpunkt. Förr, under den analoga tiden, kunde den som ägde negativet ytterst dokumentera i domstolen att han hade upphovsrätt till en bild. Med digitala filer är det knepigare. De kan man fiffla med.
Problemet är att kameratillverkare använder olika system. Vitsen är att man internationellt enas om ett enhetligt system. Då går det lättare att på internet spåra om någon har stulit ens bilder eller videofilmer. Med gemensam standard går det också skicka informationer med en bild så det lätt kan översättas till olika språk. Det förenklar för bildbyråer och arkiv och det sparar pengar.
– Drömmen är att skapa ett unikt id-nummer för varje bild som tagits. Detta i samma ögonblick som bilden tas och tillsammans med övrig information om bilden, säger Staffan.
Ännu så länge finns vitboken i ett utkast, men publiceras i samband med konferensen. Om metadata har Ulrik Södergren skrivit en första lektion på BLF: s hemsida. Du hittar också mängder av andra intressanta länkar, både med och utan illustrationer – om du skriver ”photo metadata” på Google.
Nya deltagarrekord på årets Cepic
Photo metadata-konferensen ingår i Cepics (de europeiska bildbyråernas organisation) årliga möte, som i år har förlagts till Florens. Ett rekordstort antal deltagare (cirka 800) är i år anmälda. Staffan Teste, som representerar BLF, har efter att i sex år varit organisationens kassör, avsagt sig uppdraget. Photo meta-utvecklingen har tagit alltmer tid. Men han kandiderar som vanlig styrelseledamot.
Ett dansk bildspel väl värt att titta på!
Bildspel med ljud för webben har blivit populärt. Gregers Tycho, fotograf på Jyllands-Posten, följde från oktober 2006 till februari 2007 den danske soldaten Henrik Nöbbe och hans kamrater när de utbildades för att skickas till Irak. Måndagen den 7 maj dödades Henrik, 20 år gammal. Med hans föräldrars tillstånd publiceras nu bildspelet på Jyllans-Postens webbsida. Det är väl värt att titta på:
http://www1.jp.dk/indland/flash/paavejtilirak/
Domstol i New York gav den kommersiella rätten till Marilyn Monroe-bilder till fotografens familj
En domstol i New York har avgjort striden om rättigheterna till en stor samling Marilyn Monroe-bilder. Bilderna togs av fotografen och filmproducenten Sam Shaw, som började sin karriär som fotograf i Collier´ s Magazine. Sam Shaw tog de första bilderna redan i början av Marilyn Monroes karriär. Han var en nära vän till henne och hans kollektion av Monroe-bilder är både stor och imponerande. Shaw plåtade även de berömda bilderna där Marilyns klänning blåser upp från en ventilationstrumma till tunnelbanan i New York.
Sam Shaw dog 1999 och hans familj ärvde hela hans stora bildarkiv. Sam tog bilder på alla de stora inom filmen och jazzen: Elisabeth Taylor, Ingrid Bergman, Louis Armstrong, Marlon Brando, Audrey Hepburn, Sophia Loren, Jane Fonda…
I Sverige gäller lagen om namn och bild i reklam, som säger att en näringsidkare inte får
”vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke.” I Sverige skyddar lagen levande person, inte avliden. I USA däremot varierar det mellan olika delstater. I vissa delstater kan rättigheterna behållas av anhöriga i upp till 100 år.
Efter Marilyn Monroes död 1962 administrerades dödsboet av hennes mentor Lee Strasberg och efter dennes död av hans änka Anna. Så småningom överfördes rättigheterna till ett företag i Delaware som stämde Shaw Family (alltså arvingarna).
Det har varit omtvistat var Marilyn Monroe var hemmahörande (mantalsskriven) vid sin död. Hon dog i Los Angeles (där infördes lagbestämmelsen om skyddet av bildrättigheter även efter en persons död 1982) Hennes testamente registrerades dock i New York (där gäller inte regeln efter en persons död). Nu har en domstol i New York avgjort striden: Shaw Family får fortsätta att sälja alla de hundratals Marilyn-bilder som finns i deras arkiv och även sälja t-shirts med Marilyn porträtt på.
Shaw Familys Marilyn-bilder kan du nu se på denna webbsida: http://www.spc-promotions.com/
Ekonomisk kris hotar SJF – verksamheten måste bantas
Journalistförbundet (SJF) riskerar att hamna i en allvarlig ekonomisk kris, konstaterar en internutredning. Antingen måste man banta verksamheten eller också öka antalet medlemmar genom att släppa in nya grupper som kommunikatörer och PR-folk.
Den 30 april i år hade Journalistförbundet 17 830 medlemmar, en minskning med 248 jämfört med samma dag för ett år sedan. Problemet består i att många av de medlemmar som i dag betalar de högsta avgifterna (medlemsavgifterna är kopplade till storleken på lönen) går i pension inom de kommande tio åren, skriver tidningen Journalisten.
SJF har byggt upp en för stor och dyrbar apparat av ombudsmän och hel- och deltidsarvoderade förtroendevalda. Gruppen har gått igenom förbundets kostnader på alla nivåer. Till exempel kostar varje ledamot i förbundsstyrelsen i snitt 600 000 kronor om årfet.
Ekonomigruppen har skissat tre alternativ. 1) Man fortsätter som förut, med samma verksamhet och medlemsunderlag. Det går inte. Ekonomisk kris väntar 2) Man bantar verksamheten och värvar även andra yrkesgrupper 3) Förbundet släpper helt yrkeskravet och utökar verksamheten.
Krisgruppen rekommenderar alternativ 2. Men då uppstår ett pinsamt problem: Ska alla kommunala, statliga och privata informatörer och PR-människor, som i dag betraktas som motparter till journalisterna, få bli medlemmar i Journalistförbundet?
Ett trevligt sätt att presentera sig själv och sina bilder
Om du vill ha tips om ett trevligt sätt att presentera att presentera dina stillbilder på webben kan du titta hur Mary Calvert gör. Mary är sedan 1998 pressfotograf på The Washington Times och visar bland annat sina prisbelönade bilder inom en av klassernaz i ”Photografpher och The Year”.
Det är The Digital Journalist som i sitt maj-nummer har gjort videon. Mary berättar om sin karriär som började med att hon av en händelse råkade vara i närheten när president Ronald Reagan blev beskjuten.
http://www.digitaljournalist.org/issue0705/calvert_movie.html
Kameradoktorn har försatts i konkurs
Kameradoktorn, i 35 år en av de stora återförsäljarna i kamerabranschen, försattes den 8 maj i konkurs. Till konkursförvaltare har utsetts Henrik Wetzenstein hos advokatfirman Abersten. Många yrkesfotografer har varit kunder hos Kameradoktorn. De som har beställt varor och betalat i förskott riskerar nu att i konkursboet hamna bland de oprioriterade fordringarna, alltså längst ner i kön och därmed förlora sina pengar. Löner, skatter och banker går alltid först.
