Rättsosäker. Hotar tryckfriheten. Löser inga problem – men skapar nya. Vem ska beslagta bilderna? Hur? Dubbel bestraffning: först fotografen-sedan ansvarige utgivaren.
Jur kand Staffan Teste (bilden) har skrivit utkastet till BLF: s remissvar till justitieministeriet och rangordnar de värsta bristerna.
(Foto: E-MT Foto)
Vilka är allvarligaste invändningarna mot lagförlaget om ”Olovlig fotografering”?
Staffan Teste, juridisk rådgivare åt BLF:
– Det är brister i kraven på förutsägbarhet, är rättsosäkert och kommer kraftigt indirekt att påverka yttrandefriheten.
– Lagförslaget löser inte lagstiftarens problem. Det personliga skyddet i intima situationer och platser borde istället lösas genom lagstiftning om förtal eller kränkning utan inblandning av just fotografering. Så har skett i domar i Europa.
– Skapar nya problem, hur skall upphovsrätten till bilderna hanteras? Vem skall beslagta bilderna och hur skall de förstöras utan att andra fotograferingar vid samma tillfälle eller annat tillfälle inte också förstörs?
– Dålig lagtext som kan ge ovissa utslag i EU-domstol och också ger företräde åt förmögna människor som har råd att driva sina frågor vid EU-domstolen.
-Dubbel bestraffning för en gärning. Först genom att straffa fotografen för fotograferingen och därefter genom en andra bestraffning genom att t.ex. den tidningen som publicerat resultatet av fotograferingen straffas för förtal.
Här nedan kan du läsa ett längre sammandrag av BLF: s remissvar
BLF avstyrker förslaget till ny lag mot ”Olovlig fotografering”.
( Ett sammandrag av BLF: s remissvar)
BLF instämmer i att det finns ett behov av en översyn av svensk författning när det gäller möjligheterna att lagföra kränkningar av enskilda personer som skett i form av fotografering och filmning i smyg av enskilda i deras privata miljöer som upplevs som påträngande eller kränkande. Det känns fel att en viss typ av kränkningar av enskilda personer inte kunnat bestraffas ens i Högsta domstolen
Det lagförslag som nu finns att ta ställning till löser dock inte huvudproblemet. Att kriminalisera själva den mekaniska fotograferingen är inte en idealisk lösning. Lagstiftaren behöver förtydliga om det i första hand är själva beteendet som ska beivras eller om det är resultatet av beteendet, det vill säga uppkomsten, innehavet och spridandet av kränkande bilder, som är önskvärt att beivra?
Förslaget innebär också att samma gärning kan komma att bestraffas två gånger. Först genom att straffa fotografen för gärningen och därefter genom en andra bestraffning av t.ex. genom att den tidningen som publicerat resultatet av fotograferingen straffas för förtal.
En annan aspekt av lagförslaget är hur rättsväsendet ska förhålla sig till de original som produceras och som benämns för ”olovlig fotografering”? Ska enbart beteendet bestraffas, eller ska även originalen förstöras eller raderas?
Om det är lagstiftarens mening att de original som skapats vid en olovlig fotografering ska förstöras, hur ska man då gå tillväga för att ett ingripande inte ska falla under de skyddsregler som uppställts kring upphovsrätten? Idag kan en fotografs material beslagtas först efter domstolsbeslut. Vare sig polis eller privatpersoner kan tvinga en fotograf att förstöra redan tagna bilder.
De media på vilket fotografier eller filmer finns lagrade tillhör normalt en upphovsman. Hur avser lagstiftaren att rättsväsendet ska förfara med dessa media samt med originalen? Ska dessa beslagtas och raderas?
Under de senaste åren har Europakonventionen åberopats i flera fall gällande fotografering som uppfattats som kränkande av enskilda individer, i olika Europeiska länder. Domstolen har i flera av dessa rättsfall gjort den samlade bedömningen att den aktuella fotograferingen eller filmningen samt framför allt spridningen av det upptagna inneburit en kränkning. Förutsatt att de enskilda omständigheterna i fallet talar för att en kränkning skett, borde alltså svensk domstol redan idag ha möjlighet att fälla en gärningsman med stöd i europeiska regler.
En utgångspunkt för ett lagförslag bör därmed anses vara att det ska nå upp till de regler som slagits fast i Europakonventionen.
Vid en diskussion om lagen på publicistklubben i Stockholm har från justitieministerns sida framförts att lagförslaget egentligen tar sikte på kränkning som sker inom nya medier t.ex. på Internet. Som BLF ser saken borde detta kunna lösas på annat sätt en genom det aktuella lagförslaget. Överhuvudtaget bör förtalsfrågor via Internet utredas mer. Många omskrivna avskräckande fall löses inte genom det tänkta lagförslaget. Därför finns inget skäl att hasta fram med en lag som ”Olovlig Fotografering
Påverkar yttrandefriheten negativt
Det är inte rimligt att förslaget innebär en delvis kriminalisering av en av vanliga journalistiska arbetsmetoder att fotografera. Skulle förslaget genomföras kan det komma att ha en negativ inverkan på yttrandefriheten. Den enskilde fotografen ställs inför svåra avvägningar när han/hon skall bedöma om en viss fotografering är försvarbar eller inte.
Speciellt andra häften av lagtexten 6 a § som gör det straffbart för någon att olovligen fotografera ”på ett sätt som är påträngande, närgånget eller dolt och ägnat att allvarligt kränka hens eller hennes personliga integritet som privatperson” är synnerligen svårbedömt. Justitieministern har tidigare uttalat att t.ex. fotograferingen av TV 4-journalisten och en av statsministerns närmaste kvinnliga anställda genom ett restaurangfönster från gatan inte skulle kunna dömas enlig lagen, men för en domstol med den föreslagna lagtexten är det inte säkert att ett sådant domslut är lika självklart. Många av reportagen i TV, uppdrag granskning m.fl. skulle riskera att angripas med den föreslagna lagen. En trängd Ingvar Kamprad hårt granskad i ett TV-program har pengar nog att driva sin sak ända till en dom i EU-rätten. Det vore inte uteslutet att EU-domstolen skulle komma fram till att den filmning av honom som person på en privat parkeringsplats var ”ägnad att allvarligt kränka hans personliga integritet som privatperson” oavsett att reportaget mer handlade om IKEA s affärer.
Principiellt är det också viktigt att inte ansvaret för bildpublicering förflyttas från ansvarig utgivarbeslut till ett beslut av fotografen i det ögonblick denne fotograferar. Ansvarig utgivaren har ett grundlagsfäst ensamansvar om vad som skall publiceras i en tidning.
Idag är det förbjudet i Sverige att ta bilder på militär- och skyddsanläggningar. I övrigt är fotografering ”fri till skillnad mot andra länder. Det är alltså inte olagligt att ta bilder på fester i någons lägenhet, på badstranden, på allmänna möten etc. Allmänheten är van vid att ingen kan förbjuda dig att ta en bild, även om vett och etikett i vissa fall kanske kräver att du först frågar. Men det är inte olagligt.
Utredningen konstaterar att rätten att ta bilder ryms inom den grundlagsfästa yttrande- och informationsfriheten, både i svensk lagstiftning och i EU-rätt. Även om lagförslaget inte innebär någon direkt grundlagsändring, berör det på flera sätt svensk grundlag.
BLF avstyrker därför förslaget.
Göteborg den 28 april 2011
Johan Främst
Ordförande i BLF
