BLF avstyrker i sitt remissvar EU-kommissionens förslag att införa en gemensam, europeiskt databank för så kallade ”orphan works”, bland annat bilder som saknar gällande upphovsrätt.
Det skulle bli ett krångligt, dyrt, rättsosäkert och besvärligt system, skriver BLF i remissvaret till justitiedepartementet.
Begreppet ”orphan works” eller råöversatt ”föräldralösa verk” omfattar texter, bilder, videofilmer, konstverk mm där upphovsrätten av olikas skäl har utgått eller den upphovsrättslige innehavaren är okänd. Dessa verk skulle då kunna läggas in i en gigantisk databank för fri användning, anser EU-kommissionen.
BLF räknar i remissvaret upp en lång rad invändningar och gör tummen ner för förslaget.
Här nedan återges de väsentliga delarna av remissvaret från BLF till justitiedepartementet:
”””””””””””””””””” ””””””””””””””” ””””””””””” ””””””””””””””””” ””””””””””””””
”BLF ställer sig avvisande till förslaget från EU-kommissionen.
Vi ser inte att förslaget från EU-kommissionen löser de problem kommissionen säger sig vilja lösa. Med den erfarenhet BLF har av omfattande rättsutredning för att finna rätt upphovsman eller lokalisera redan namngiven upphovsman är det vår uppfattning att det inte går att använda ”diligent search” för storskaliga projekt där det gäller att på kort tid klargöra vilka rättigheter det finns till aktuella verk. Det är också stora svårigheter att använda metoden på sammansatta verk dvs. böcker med mängder av illustrationer, fotografier m m ofta utan angivning av upphovsmännens namn. Kostnaderna för sådant förfarande blir också avsevärda. Detta har även konstaterats av andra t.ex. brittiska universitetsmyndigheten JISC i en utredningsrapport från 2009 där det konstaterats att ”diligent search” i genomsnitt kräver en halv dags arbete per verk.
Vid den här typen av sökningar efter källan är man ofta beroende av andra, institutioner, kommersiella aktörer m.m. och får ofta vänta långa perioder för att få svar på en enda sökning.
Kostnaderna för sökandet i samband med storskaliga projekt riskerar att bli omfattande dels för de som enligt förslaget skall genomföra sökningen men också för upphovsrättsliga förvaltningsorganisationer som skulle få en ökad arbetsbörda och orimligt ökade kostnader.
Även för upphovsmannaorganisationerna uppstår oförutsedda kostnader då de förväntas svara om Andersson och Pettersson finns med bland deras medlemmar och vilken adress de numera har.
När det gäller fotografer, videoproducenter m.fl. av BLF:s medlemmar skulle ett genomförande av EU-förslaget innebära att dessa redan idag hårt kostnadsbelastade upphovsmän skulle tvingas till ytterligare kostnader liksom minskade intäkter från förvaltningsorganisationerna . I praktiken skulle den enskilde upphovsmannen vara med och bekosta samhällets planer på spridning av verk till allmänheten utan att få något istället.
Istället för den enskilda klareringen av ett verk i det här sammanhanget skulle det nordiska kollektiva systemet med ”Extended collective licensing” vara såväl kostnadsbesparande som gynna såväl de som behöver klarera verk i storskaliga sammanhang som upphovsmännen. Endast ifråga om enstaka verk kan ”diligent search” fungera.
Den kritik inom EU-håll som framförts gentemot avtalslicenslösning har varit att avtalslicenser i nationell lagstiftning inte skulle möjliggöra tillgängliggörande av digitaliserade verk över nationsgränserna. Detta skulle kunna avhjälpas genom bestämmelser i direktivet så att en sådan lösning även skulle gälla för EU- och EES-områdena. I synnerhet som t.ex. Bonus Presskopia i Sverige avsätter pengar för utländska upphovsmän i samband med organisationens klarerande av rättigheterna. EU-förslaget har nogsamt undvikit att ta upp dessa aspekter i sitt ”förslag”. I EU-förslagets konsekvensanalys räknas 6 förslag till lösningar av problematiken upp. Någon noggrann genomgång av de sex förslagen finns inte.
Stora oklarheter i förslaget till EU-direktiv.
Det som i svensk språkversion av förlaget kallas ”anonyma verk” framstår egentligen som oklart. Med anonyma verk kan ju menas en bok av pseudonymen Bo Balderson eller av B. Traven. Avsikten med begreppet har väl snarare varit att peka ut verk utan upphovsman eller namngiven upphovsman som inte kan återfinnas (För vanligt namn eller avliden och släktingar kan inte finnas m.m.) Begreppet på svenska är då bättre med rättslöst verk, föräldralöst verk, herrelöst verk eller liknande. Ett anonymt verk som Bo Baldersons kan ju faktiskt ha en rättsinnehavare i form av Förlaget som svarar för rättigheterna till den anonyme Balderson. Eller avser EU att den som önskar utnyttja hans verk skall försöka leta rätt på vem som var Balderson och att det först då om detta lyckas blir ett upphovsrättsligt skyddat verk?
Här kan uppstå ett stort problem när det gäller bl.a. fotografier då en person anonymt på en arbetsplats kartlägger ett skeende och inte vill få sitt namn publicerat i sammanhanget eller då oegentligheter avslöjas vid grisuppfödning m.m. Att forska efter upphovsmannen dvs. källan i sådana sammanhang strider mot grundlagsskyddet i TF/YGL i Sverige och EU har väl inte haft avsikten att förändra den svenska lagstiftningen i dessa sammanhang?
EU-direktivet bör korrigeras på denna punkt.
Fotografier
EU-förslagets relevans för fotografier är oklart. Ibland talas om verk som skall klareras och samlingsverk. I Artikel 11 beträffande Översyn sägs att Kommissionen skall löpande se över utvecklingen …. och därefter årligen lägga fram en rapport om eventuellt införande i direktivets tillämpningsområde av verk och andra skyddade prestationer som ännu inte omfattas av detta tillämpningsområde, i synnerhet fonogram och enskilda foton och andra bilder.
I samlingsverk och böcker ingår mängder med illustrationer bl.a. fotografier antingen verk eller också bilder skyddade i upphovsrättslagen 49 a. Det är oklart om EU-direktivet anser att dessa prestationer skulle anses vara klarerade i och med att boken befunnits vara ”Orphan Works”. Det kan inte accepteras av BLF. Skall en bok digitaliseras måste alla illustrationer i den också klareras eller konstateras vara utan upphovsman.
EU-direktivet bör förtydligas vad det avser fotografi såväl som verk som bilder skyddade enligt 49 a §.
Ojämn balansering
I upphovsrättsliga sammanhang brukar talas om att uppnå en balans mellan olika parter som berörs av lagstiftningen. I det här EU-direktivet förskjuts balansen och försvagar upphovsmännens ställning högst väsentligt, inte minst fotografernas situation. I artikel 8 påpekas att direktivet inte påverkar bestämmelser om i synnerhet patenträtt, varumärkesrätt, mönsterrätt etc., etc. det hade varit lika enkelt att skriva att det är bara upphovsmännens upphovsrätt som försämras. I praktiken skapas nu nya möjligheter att kringgå direktivet. Många gånger används illustrationer, teckningar men även fotografier numera som varumärken ihop med text t.ex. i det kända rättsfallet ”En svensk Tiger” då en teckning av Bertil Almqvist användes som varumärke för Förvarsmakten. Ett försämrat skydd för fotografier skulle kunna innebära ett ökat användande av fotografier som varumärken med förlängt skydd. Det kan väl knappast vara EU-direktivets avsikt?”
Remissvaret är undertecknat av BLF: s ordförande Johan Främst. Göteborg den 15 augusti
