En amerikansk mordmisstänkt datamiljonär, som var på flykt i Guatemala, intervjuades av gratistidningen Vices chefredaktör och de båda fotograferades. Bilden publicerades – av misstag även innehållande GPS-koordinater som avslöjade för FBI var bilden var tagen och datamiljonären höll sig gömd. Han arresterades.
Till DN som skriver om fallet säger pressombudsmannen Ola Sigvardsson att det är ”alltid den enskilde fotografen eller reportern som måste ta ansvar för oavsiktliga tekniska följder av en publicering”:
– Den som intervjuar eller fotograferar måste förvissa sig om att de inte spräcker ett källskydd. Man kan inte skylla på de företag som tillhandahåller en sådan här teknik, tillägger Sigvardsson.
Men kan det verkligen vara den enskilde fotografens ansvar om tidningen publicerar GPS-data under en bild? undrar BLF: s Björn Bergman.
Källskyddet garanteras i grundlagar. Begreppet används för att benämna journalisters skyldighet att inte röja sina källor. I Tryckfrihetsförordningen (TF) par 3:3 heter det:
Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt skrift eller med framställning som var avsedd att införas i tryckt skrift och den som har varit verksam inom företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter får inte röja vad han därvid erfarit om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket eller är utgivare av skrift som inte är periodisk
Det är straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan. Straffet är böter eller fängelse upp till ett år.
Så visst kan en lösmynt, oförsiktig fotograf straffas för att röja källskyddet. Teoretiskt. Men knappast i praktiken. I vilket fall inte av vare sig pressombudsmannen eller pressens opinionsnämnd, som bara ”straffar” tidningar/ansvariga utgivare.
Men frågan är både viktig och intressant. Hur förhindra tekniska läckor? Med it-tekniken har det uppstått en rad nya komplikationer. SJF har nyligen gett ut en skrift ”Digitalt källskydd” som behandlar en rad problem journalister ska se upp med: med hårddiskar, hackare, mobilsamtal, att i känsliga lägen använda kontantkort mm men där står inget med kameror med GPS.
Björn Bergman gissar att man i det amerikanska fallet använt sig av ett system kallat Exif = Exchangeable image file, vilket är en specifikation framtagen för lagring av digitala bilder i stillbildskameror. Exif ligger ”inbäddad” i bildfilen. man använder t.ex Photoshop och går in på ”File Info” så kommer ”ALLT” upp – tid, kamerainställningar, GPS info.
Exif används för att dokumentera var geografiskt bilden är tagen. GPS-koordinaterna är ett slags bevis om bildens äkthet. Men i vissa enstaka situationer kan de ju avslöja källans anonymitet.
Man kan radera dessa uppgifter men då är bilden inte garanterat ”omanipulerad” vilket gör den svårsåld då man inte kan bevisa äktheten, påpekar Björn.
Återstår att vid känsliga uppdrag använda kamera utan GPS-finess!
SJF: s broschyr ”Digitalt källskydd” kan du läsa här!
