FOTO: Staffan Teste

Högsta Domstolens tolkning av upphovsrättslagen ett bakslag för fotograferna

Ända sedan 2006 har tvisten om att konstnären Markus Andersson gjort intrång i fotografens Jonas Lembergs upphovsrätt pågått. Nu har slutligen Högsta Domstolen (HD) avgjort att det inte är ett intrång utan att Andersson skapat ett nytt verk.

 

Vi i BLF kan inte se på domen (T 1963-15) på annat sätt än att en fotografs upphovsrätt inte är lika skyddad eller värderad som andra yrkeskategoriers upphovsrätt. Det är olyckligt och vi kommer att uppvakta justitiedepartementet i frågan. När fotolagen skrotades och fotografin från 1994 införlivades i upphovsrättslagen fanns det givetvis en förhoppning om att fotografernas skydd skulle motsvara det som musiker och andra konstnärer har.
Vi är självfallet inte ute efter att misskreditera konstnären i det aktuella fallet eller att förhindra andra bildkonstnärer att utöva sina yrken. Däremot är det rimligt att det i lagens mening inte görs skillnad mellan olika konstformer. Om en artist gör en cover som ska ges ut till försäljning behöver artisten tillstånd från musikförlaget som representerar låtskrivaren. Det gäller för både text och musik. Det är inga konstigheter.

I det aktuella fallet kan man säga att konstnären gjort motsvarande en cover av Lembergs bild på Christer Pettersson. Men eftersom det är andra saker, som en get, som tillagts i målningen anser HD att det är ett nytt verk. Det är märkligt och feltänkt. Så länge bilden av Pettersson är högst igenkännlig och klart identifierbar som fotografens ursprungsverk, samt även mycket framträdande i målningen, borde detta bedömas som en bearbetning av ett verk som kräver upphovsmannens tillstånd. Det finns dessutom ingen allmän citaträtt för fotografi och då ska det inte vara möjligt för en konstnär att utnyttja ett fotografi som i detta fall, utan fotografens medgivande. Görs det ändå borde del av konstnärens intäkter enligt lag komma den ursprungliga upphovsmannen tillgodo.
Om vi inte får rätsida på detta i lagtext så riskerar vi i framtiden att se fler intrång där man använder fotografier i collage eller i annan modifierad tappning som sedan kommersialiseras som tröjor, tapeter, affischer osv. utan att den ursprungliga upphovsmannen ersätts eller namnges.
Det behövs en tydlig skrivning i upphovsrättslagen om vad som är en bearbetning kontra vad som är att betrakta som ett nytt verk. På så sätt jämställer vi olika upphovsrättsinnehavare och säkerställer att det ekonomiska värdet av upphovsrätt består.

Av Putte Salminen, vice ordförande i Bildleverantörernas Förening – BLF
[email protected]
08-555 963 10