Till Justitiedepartementet
JU 2005/8480 Remissvar till DS 2005:54 Upphovsrätt och handlingsoffentlighet.
Bildleverantörernas Förening (BLF) har tagit del av uppdraget rörande 8 kap 27 § sekretesslagen och vill framföra följande synpunkter på förslaget:
Regeringskansliet lämnade den 15 december 2004 ut uppdraget att utreda upphovsrätten och handlingsoffentlighet (Ju 2004: V). Bakgrunden var problem med kollisionen mellan möjligheten att ta del av allmänna handlingar och upphovsrättslagstiftningen beträffande upphovsmannens ensamrätt att disponera över sitt verk. Problemet blev mycket uppmärksammat då Scientologibibeln lämnats in och blev offentlig handling. Verket var upphovsrättsligt skyddat och aldrig tidigare offentligt utgivet. Debatten ledde till att Förenta staterna ifrågasatte om den svenska lagstiftningen överensstämde med Sveriges internationella åtaganden på det immaterialrättsliga området. Den s.k. Scientologilagen med sekretessbestämmelser i 8 kap 27 § sekretesslagen skapades. I kommentarerna till lagen konstaterade lagrådet att det var angeläget att en mera långsiktig och heltäckande lösning på problemet söktes.
BLF delar lagrådets bedömning att en mera långsiktig och heltäckande lösning behövs för problemet om skyddet för icke utgivna verk, som finns med i allmänna handlingar.
Den svenska upphovsrättslagen innehåller så många idag svåröverskådliga undantag från upphovsmannens ensamrätt inte minst som den anges i internationella konventioner även undertecknade av Sverige att upphovsrättslagen blir svårtolkad. Lämnas en handling ut, som myndighet egentligen borde sekretessbelagt enligt den nya sekretesslagen, vad gäller då?
Ett av problemen är exempelvis upphovsrättslagens 26 a §. Speciellt i kombination med punkt 2. ”en redogörelse för ett mål eller ärende i vilket verket förekommit och verket återges endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen”
Det är ganska vanligt att polisen i samband med brottsmål eller misstankar om brottmål beslagtar någons privata icke tidigare offentliggjorda bilder. Det kan t.ex. ske genom att en dator beslagtas som innehåller bilder. Utskrivna bilder införs senare i polisens beslagsprotokoll som sedan ingår i förundersöknings-protokollet och som sedan i sin tur finns tillgängligt i domstol. Vad är det då som gäller för en tidigare icke av upphovsmannen offentliggjord bild, som förekommer i domstol på grund av skeendet ovan. Bilden skulle
kunna sekretessbeläggas enligt den nya sekretesslagstiftningen, men om detta ej sker hävdar ofta dagstidningar och andra medier att de fritt kan publicera bilden utan ersättning till upphovsmannen.
Henry Olsson skriver i sin bok Copyright (Sjunde upplagan 2006, Nordstedts juridik) följande beträffande 26 a §:
”Regelverket på denna punkt har blivit svåröverskådligt men detta beror på det komplicerade samspelet mellan tryckfrihet och upphovsrätt och omöjligheten att genom bestämmelser enbart i upphovsrättslagen sätta den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten ur spel.” Därefter drar Olsson själv slutsatsen: ”Slutresultatet har emellertid blivit det som huvudprincip inte längre är möjligt att genom ingivande till myndigheter ‘Tvångsoffentliggöra’ skyddade verk som tidigare inte har gjorts tillgängliga för allmänheten.” Inte på något sätt vare sig i utredningen DS 2005:54 Upphovsrätt och handlingsoffentlighet eller hos Olsson kommenteras möjligheten att myndighet själv beslagtar upphovsrättsligt tidigare ej utgivna verk, som sedan halkar med i allmänna handlingar och framförallt i brottmål.
Utredaren till DS 2005:54 Upphovsrätt och handlingsoffentlighet skriver i sin utredning ”att det inte har framkommit några tillämpningsproblem med den aktuella bestämmelsen. I själva verket torde bestämmelsen över huvud taget inte ha varit föremål för tillämpning i någon rättslig instans”.
Verkligheten är att det pågår flera tvister mellan fotografer/upphovsmän vars verk tidigare inte offentliggjorts, och medieföretag då medieföretagen utnyttjar sig av 26 a § i upphovsrättslagen. Ett mål har också dömts i Göteborgs tingsrätt, mål FT 11846-03 i vilket tidskriften Nordisk Kriminalkrönika just med hänsyftning till 26 a § i upphovsrättslagen publicerat ett icke utgivet verk som förekommit i domstol. I det målet åberopades de nya lagbestämmelserna från den 1 januari 2 000 om skyddet för upphovsmän till outgivna verk (prop. 1999/2000:35). Svenska Polisidrottsförlaget som var svarande i målet medgav talan vilket resulterade i en dom den 28/01-2004.
I Stockholms tingsrätt pågår en annan tvist rörande ett annat fotografi i mål FT 29636-05 där svaranden är Aftonbladet Nya Medier AB. Svaranden anser i målet att förundersökningsprotokoll fritt får utnyttjas och huruvida ett sådant protokoll bör rubriceras som beslut eller yttrande saknar praktisk betydelse. Eftersom bilden ingår i protokollet är det svarandens uppfattning att den fritt kan användas utan hänsyn tagen till om bilden är tidigare offentliggjord eller ej.
I målet skriver svaranden: ” En förutsättning för tillämpligheten av 9 § tredje stycket (som tillkom i samband med sekretesslagstiftningen) upphovsrättslagen är nämligen att myndighet efter sekretessprövning fattat beslut angående rätten att ta del av en allmän handling, som innehåller ett visst verk, och därvid fogat verket sim bilaga till sitt beslut. Sådana förhållanden har dock inte varit för handen vid Aftonbladets åtkomst till bilden eftersom denna har ingått i ett offentliggjort förundersökningsprotokoll. Aftonbladet har inte särskilt begärt att få ta del av bilden och någon myndighet har inte fattat beslut om saken.”
Med andra ord om svarandens tolkning skulle stå sig, om Scientologibibeln skulle ingå i ett förundersökningsprotokoll och myndigheten inte fattar beslut om sekretess skulle Aftonbladet
fritt kunna förfoga över verket. Och dessutom inte ersätta upphovsmannen för publiceringen i enlighet med 26 a § punkt 2.
BLF kan inte finna en sådan rättsordning i samklang med Bernekonventionen och det TRIPS-avtal som Sverige undertecknat eller i enlighet med gällande Europeisk upphovsrättslagstiftning. BLF är för den svenska yttrandefriheten och tryckfrihetsförordningen men den svenska medievärlden bör enligt vår uppfattning inte kunna profitera på upphovsmäns outgivna verk, en uppfattning som regeringskansliet tycks dela i sitt uppdrag till utredningen DS 2005:54 Upphovsrätt och handlingsoffentlighet. BLF föreslår därför att det snarast införs ett förtydligande i upphovsrättslagstiftningen i det här avseendet. Ett sådant förtydligande skulle t.ex. kunna ske i 11 §, portalparagrafen till 2 kap upphovsrättslagen om Allmänna bestämmelser om inskränkningar genom att omtala att undantaget i 2 kap endast gäller tidigare offentliggjorda verk.
Borlänge den 23 april 2006
Rune Borgström
Bildleverantörernas Förening
Läs om detta mer på Regeringskansliet
Till Justitiedepartementet
JU 2005/8480 Remissvar till DS 2005:54 Upphovsrätt och handlingsoffentlighet. Bildleverantörernas Förening (BLF) har tagit del av uppdraget rörande 8 kap 27 § sekretesslagen och vill framföra följande synpunkter på förslaget: Regeringskansliet lämnade den 15 december 2004 ut uppdraget att utreda upphovsrätten och handlingsoffentlighet (Ju 2004: V). Bakgrunden var problem med kollisionen mellan möjligheten att ta del av allmänna handlingar och upphovsrättslagstiftningen beträffande upphovsmannens ensamrätt att disponera över sitt verk. Problemet blev mycket uppmärksammat då Scientologibibeln lämnats in och blev offentlig handling. Verket var upphovsrättsligt skyddat och aldrig tidigare offentligt utgivet. Debatten ledde till att Förenta staterna ifrågasatte om den svenska lagstiftningen överensstämde med Sveriges internationella åtaganden på det immaterialrättsliga området. Den s.k. Scientologilagen med sekretessbestämmelser i 8 kap 27 § sekretesslagen skapades. I kommentarerna till lagen konstaterade lagrådet att det var angeläget att en mera långsiktig och heltäckande lösning på problemet söktes. BLF delar lagrådets bedömning att en mera långsiktig och heltäckande lösning behövs för problemet om skyddet för icke utgivna verk, som finns med i allmänna handlingar. Den svenska upphovsrättslagen innehåller så många idag svåröverskådliga undantag från upphovsmannens ensamrätt inte minst som den anges i internationella konventioner även undertecknade av Sverige att upphovsrättslagen blir svårtolkad. Lämnas en handling ut, som myndighet egentligen borde sekretessbelagt enligt den nya sekretesslagen, vad gäller då? Ett av problemen är exempelvis upphovsrättslagens 26 a §. Speciellt i kombination med punkt 2. ”en redogörelse för ett mål eller ärende i vilket verket förekommit och verket återges endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen” Det är ganska vanligt att polisen i samband med brottsmål eller misstankar om brottmål beslagtar någons privata icke tidigare offentliggjorda bilder. Det kan t.ex. ske genom att en dator beslagtas som innehåller bilder. Utskrivna bilder införs senare i polisens beslagsprotokoll som sedan ingår i förundersöknings-protokollet och som sedan i sin tur finns tillgängligt i domstol. Vad är det då som gäller för en tidigare icke av upphovsmannen offentliggjord bild, som förekommer i domstol på grund av skeendet ovan. Bilden skulle kunna sekretessbeläggas enligt den nya sekretesslagstiftningen, men om detta ej sker hävdar ofta dagstidningar och andra medier att de fritt kan publicera bilden utan ersättning till upphovsmannen. Henry Olsson skriver i sin bok Copyright (Sjunde upplagan 2006, Nordstedts juridik) följande beträffande 26 a §: ”Regelverket på denna punkt har blivit svåröverskådligt men detta beror på det komplicerade samspelet mellan tryckfrihet och upphovsrätt och omöjligheten att genom bestämmelser enbart i upphovsrättslagen sätta den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten ur spel.” Därefter drar Olsson själv slutsatsen: ”Slutresultatet har emellertid blivit det som huvudprincip inte längre är möjligt att genom ingivande till myndigheter ‘Tvångsoffentliggöra’ skyddade verk som tidigare inte har gjorts tillgängliga för allmänheten.” Inte på något sätt vare sig i utredningen DS 2005:54 Upphovsrätt och handlingsoffentlighet eller hos Olsson kommenteras möjligheten att myndighet själv beslagtar upphovsrättsligt tidigare ej utgivna verk, som sedan halkar med i allmänna handlingar och framförallt i brottmål. Utredaren till DS 2005:54 Upphovsrätt och handlingsoffentlighet skriver i sin utredning ”att det inte har framkommit några tillämpningsproblem med den aktuella bestämmelsen. I själva verket torde bestämmelsen över huvud taget inte ha varit föremål för tillämpning i någon rättslig instans”. Verkligheten är att det pågår flera tvister mellan fotografer/upphovsmän vars verk tidigare inte offentliggjorts, och medieföretag då medieföretagen utnyttjar sig av 26 a § i upphovsrättslagen. Ett mål har också dömts i Göteborgs tingsrätt, mål FT 11846-03 i vilket tidskriften Nordisk Kriminalkrönika just med hänsyftning till 26 a § i upphovsrättslagen publicerat ett icke utgivet verk som förekommit i domstol. I det målet åberopades de nya lagbestämmelserna från den 1 januari 2 000 om skyddet för upphovsmän till outgivna verk (prop. 1999/2000:35). Svenska Polisidrottsförlaget som var svarande i målet medgav talan vilket resulterade i en dom den 28/01-2004. I Stockholms tingsrätt pågår en annan tvist rörande ett annat fotografi i mål FT 29636-05 där svaranden är Aftonbladet Nya Medier AB. Svaranden anser i målet att förundersökningsprotokoll fritt får utnyttjas och huruvida ett sådant protokoll bör rubriceras som beslut eller yttrande saknar praktisk betydelse. Eftersom bilden ingår i protokollet är det svarandens uppfattning att den fritt kan användas utan hänsyn tagen till om bilden är tidigare offentliggjord eller ej. I målet skriver svaranden: ” En förutsättning för tillämpligheten av 9 § tredje stycket (som tillkom i samband med sekretesslagstiftningen) upphovsrättslagen är nämligen att myndighet efter sekretessprövning fattat beslut angående rätten att ta del av en allmän handling, som innehåller ett visst verk, och därvid fogat verket sim bilaga till sitt beslut. Sådana förhållanden har dock inte varit för handen vid Aftonbladets åtkomst till bilden eftersom denna har ingått i ett offentliggjort förundersökningsprotokoll. Aftonbladet har inte särskilt begärt att få ta del av bilden och någon myndighet har inte fattat beslut om saken.” Med andra ord om svarandens tolkning skulle stå sig, om Scientologibibeln skulle ingå i ett förundersökningsprotokoll och myndigheten inte fattar beslut om sekretess skulle Aftonbladet fritt kunna förfoga över verket. Och dessutom inte ersätta upphovsmannen för publiceringen i enlighet med 26 a § punkt 2. BLF kan inte finna en sådan rättsordning i samklang med Bernekonventionen och det TRIPS-avtal som Sverige undertecknat eller i enlighet med gällande Europeisk upphovsrättslagstiftning. BLF är för den svenska yttrandefriheten och tryckfrihetsförordningen men den svenska medievärlden bör enligt vår uppfattning inte kunna profitera på upphovsmäns outgivna verk, en uppfattning som regeringskansliet tycks dela i sitt uppdrag till utredningen DS 2005:54 Upphovsrätt och handlingsoffentlighet. BLF föreslår därför att det snarast införs ett förtydligande i upphovsrättslagstiftningen i det här avseendet. Ett sådant förtydligande skulle t.ex. kunna ske i 11 §, portalparagrafen till 2 kap upphovsrättslagen om Allmänna bestämmelser om inskränkningar genom att omtala att undantaget i 2 kap endast gäller tidigare offentliggjorda verk.
Borlänge den 23 april 2006 Rune BorgströmBildleverantörernas Förening
