Ett debattinlägg i angeläget ärende kom per mail från BLF-medlemmen Ola Lejonborn. I ett följebrev skriver Ola: ”Hej!! Ett nödskott från barrikaderna i Kalmar….. Allt väl med mig utom ekonomin.” Vi publicerar här nedan Olas artikel. Har du synpunkter eller en kommentar – skriv gärna ett svar. Ola skriver:
”Det är inte jag som 59 årig yrkesfotograf som skall betala med fattigdom svält och ekonomisk ruin för att det samhälle jag lever i har en vansinnig utbildningspolitik, där var och varannan unge skall bli fotograf och Photoshop expert…
Ola Lejonborn fortsätter:
..”Många övertaliga på arbetsmarknaden vill bli egna företagare i mediabranschen. Mitt yrke har blivit högsta mode i samhället där alla skall extraknäcka, prisdumpa och jobba gratis, ”samarbeta” som det heter, för att det är så jäkla kul att fotografera och se sitt namn och sina bilder i tryck! Ett yrke som inte bara blivit samhällets avstjälpningsplats för arbetslösa med för stora Egon, utan också ett yrke som blivit den digitala teknikens spjutspets.
Den digitala bilden har blivit allas egendom och kunskap. Nya fototidningar vräker ut ”yrkesknepen” och fotograforganisationerna är vidöppna för amatörer som vill söka sin lycka. Samhället som inte gör ett skit för oss som råkat hamna i kläm och blivit offer för utslagning när vi blir äldre har samtidigt gett nya generationer bildredaktörer har ett hav av billig arbetskraft att ösa ur. Vi som aldrig haft råd med någon A-kassa eller som ens kunnat samla ATP poäng i de ständigt föränderliga pensionssystemen. Nya generationer bildköpare tror sig tala ”samma språk= gratisjobb”, som ungdomen, synonym med framgång och där en äldre fotograf per automatik anses representera det förgångna. En vansinnig utslagning helt utan respekt för erfarenhet, skicklighet, bildsinne, yrkesheder, prislistor, arbetstider, avtal, organisations- eller branschpraxis. Mobiltelefoner som gör på platsen fotografering av olyckor till ”jag råkade vara där och tjäna in min mobiltelefon” tillfälles bilder. Teknik som idag är var mans egendom men med ett samhällsbehov av yrkesfotografer som varit i stort sett oförändrat sedan 1970talet och som kommit att dessutom kraftigt minska sedan ett antal år tillbaka genom industrins tillbakagång, andra strukturförändringar i samhället och som nu kommer att uppleva tider av depression och ekonomiska åtstramningar överallt!! Ironiskt kan man väl säga stort grattis alla medialinjeelever som gått på det största utbildnings bedrägeriet sedan grundskolan infördes liksom till alla brandmän och snickare m.fl. med gott om tid över som vill profitera, ha kul och tjäna svarta pengar snabbt. Många parasiterande yrkesgrupper, som ofta själva gnäller om tuffa tider i egna led. När framgången lyser är det alltid det kollektivas förtjänst. När det går åt helvete är det alltid den enskilldes fel och brister som framhålls. Man förväntas känna sig värdelös och möta uppgivna arbetsförmedlare och socialsekreterare som kräver att man säljer av och demonterar allt man byggt upp. Inbetalda skatter sedan 44 år blir ett knivhugg i ryggen på äldre dagar. Vi ses alla i Gulag.”
Fotograf BLF Ola Lejonborn, 59, i Kalmar.
Skicka dina kommentarer och synpunkter på Olas artikel till [email protected]
